Connect with us
Pakote Ahi

Defeza & Seguransa

F-FDTL Manán Esperiénsia Hosi Ezersísiu “Harii Hamutuk”

Published

on

Hatutan.com, (28 Agostu 2023), Díli-Ezersísiu “Harii Hamutuk”  ne’ebé hala’o entre forsa Austrália, Estadus Unidus Amérika (EUA), Nova Zelándia, Japaun  ho FALINTIL-Forsa Defeza Timor-Leste (F-FDTL) sai hanesan esperiénsia di’ak bá F-FDTL.

Lee Mós: F-FDTL Tenke Hamutuk ho Povu iha Kualkér Tempu

Ezersísiu “Harii Hamutuk”. Foto/Espesiál

Bá dala ida-ne’e forsa sira hosi Austrália, Estadus Unidus Amérika (EUA), Nova Zelándia, Japaun   ho F-FDTL kontínua atividade ezersísiu  “Harii Hamutuk” bá dala-11 ho objetivu atu fahe koñesimentu bá malu no manán esperiénsia hosi nasaun sira refere.

“Bemvíndu bá iha ezersísiu “Harii Hamutuk” bá dala-ida ne’e. Loron ohin, 28 fulan-Agostu 2023, marka ezersísiu harii hamutuk bá dala-11, ezersísiu anuál ida ne’ebé sai nu’udár sinál bá ita-nia kooperasaun kontínua, no atu fahe koñesimentu ne’ebé bá F-FDTL nu’udár rikusoin ida, atu prepara hodi hasoru dezafiu sira iha futuru,” Xefe Estadu Maiór Jenerál F-FDTL, Tenente Jenerál Domingos Raúl “Falur Rate Laek” hateten iha diskursu seremónia abertura  ezersísiu “Harii Hamutuk” iha Sentru Formasaun no Treinu (CFT-sigla português), Metinaro, Díli, Segunda (28/08/2023).

Advertisement

Tenente Jenerál Falur Rate Laek, agradese bá komandante sira hosi rai belun Austrália, Estadus Unidus Amérika (EUA), Nova Zelandia ho Japaun, bá sira nian kompromisu  hodi hamutuk iha eventu lansa ezersísiu ne’e.

“Ohin ne’e, signifika avansu boot, ne’e ita-nia rezultadu kooperasaun tékniku militár, mais, liu-liu ita-nian Governu sira, estadu sira bá asina akordu bilaterál ho multilaterál sira, ita Forsas Armadas implementa ida ne’e,” Falur Rate Laek hateten.

Bandeira nasaun lima; Austrália, Estadus Unidus Amérika (EUA), Nova Zelándia, Japaun ho Timor Leste iha ezersísiu militár “Harii Hamutuk”. Foto/Espesiál

Falur Rate Laek, rekoñese Forsa Armada sira hosi nasaun belun lima ne’e ninian servisu, tanba liuhosi formasaun bazeia bá abílidade enjeñieria no troka temátika sira maka oportunidade atu sira halo buat barak, hametin tropabilidade entre forsa partisipante sira, hasa’e kapasidade komún, atu hala’o atividade defeza sira, iha kooperasaun bá nasaun sira iha rejiaun ne’e.

La’os ne’e de’it, ezersísiu ne’e mós atu hadi’a nasaun lima ninia forsa armada sira-nian preparasaun bá kombate koletivu iha operasaun kompleksu sira, iha eventu sira hanesan ne’e, “harii hamutuk”, sira servisu hamutuk iha ámbitu multi-laterál ho kumpri kompromísiu hirak ne’e.

“Bá dignatáriu no diplomata estranjeiru sira, adidu defeza sira, asesór militár sira hotu, hosi nasaun bilatál sira, obrigadu bá ita-boot sira-nian apoiu, amizade no lideransa, atu ezersísiu ida ne’ebé bele hala’o ho regular,” Tenente Jenerál Falur Rate Laek hato’o agradese.

“Dala ida tán obriagadu espesial, obrigadu bá señor embaixadór Japaun ho embaixadór Nova Zelandia, tanba ita-boot sira bele koalia ami nia lian Tétum iha ita-boot sira-nian diskursu, ne’e obrigadu, tanba ita-boot mundializa ami nia lian ida ne’e bá mundu,” tenik komandante Falur.

Advertisement

Nia dehan, F-FDTL hakarak servisu hamutuk ho nasaun hothotu iha rejiaun, hodi hasoru dezafiu komún sira, hodi mantein Pás no Prósperiedade. Hamutuk sira bele harii vizaun k0mún ida, kona-bá interese seguransa nian, liuhosi sira-nian envolvimentu bilateral no multilateral, sira sei hasa’e kompriénsaun, no hametin konfiansa.

“Ha’u hanoin, ita hotu bele apresia importánsia hosi ezersísiu ne’e, ho nia signifikadu bá relasaun entre ita-nia nasaun sira, liu-liu iha Forsas Armadas. Nível kooperasaun ne’ebé forte, mak xáve atu hametin ita-nia parseria seguransa iha área enjiéñeria. Ita-nian interkámbiu, hatudu kompromísiu atu aprende bá malu, parseria ne’e sei di’ak liu, uainhira ita konsidera ámbitu hosi ezersísiu nia atividade militár ne’ebé kombinadu,” Falur Rate Laek hateten.

Tenente Jenerál Falur haree katak, esforsu hirak ne’e, halo Forsa Armada hosi rai ka nasaun lima ne’e, sira hakbesik liután bá malu, hodi hatán bá sira-nia nesesidade sira. Hein katak, oporunidade sira hanesan ne’e, bele kontinua, atu sira serví hamutuk, hodi rezolve problema sira ne’ebé sira-nia nasaun ida-idak hasoru.

Xefe Estadu Maiór Jenerál F-FDTL, Tenente Jenerál Domingos Raúl “Falur Rate Laek” iha abertura Ezérsisiu “Harii Hamutuk”. Foto/Espesiál

“Ha’u hakarak hateten katak, hosi F-FDTL, nakloke bá kooperasaun, serví hamutuk, dezenvolve hamutuk, no lansa projetu inovadór foun sira, ho rai belun hothotu. Bá partisipante sira hotu iha ne’e, servisu maka’as, servisu ho di’ak, forma ekipa, atu sai ekipa ne’ebé forte,”  Falur tenik.

Komandante Falur espera katak, partisipante sira iha ezersísiu ida-ne’e sei hetan esperiénsia ne’ebé pozitivu ho rezultadu ne’ebé sira hotu hakarak.

“Ha’u dezaja ita-boot sira, atu hodi ezersísiu ida ne’e, seguru no susesu. Husu lisensa bá komponentes, bá partisipante, sira ne’ebé prezensa iha ne’e, ha’u loke ofisialmente ezersísiu harii hamutuk ne’ebé ezersísiu boot, iha istória Timor-Leste nian, en-espesial istória F-FDTL nian,” Tenente Jenerál  hateten.

Advertisement

Iha fatin hanesan, Portavós F-FDTL Capitão Mar e Guerra João da Silva esplika, ezersísiu ida-ne’e iha nível Forsas Armadas nian, ezersísiu multinasionál. Ezersísiu ne’e, foka liu kona-bá karákter sívil.

“Karákter sívil, signifika apoiu umanitária, depois iha ne’ebá mak foin define bá iha área oioin, ne’ebé mak ohin hateten ona katak, iha 13, atividade sira ne’ebé mak halo durante iha fulan-ida,” portavós F-FDTL Capitão Mar e Guerra João da Silva esplika.

Ezersísiu ne’e, normalmente harii iha territóriu tomak. Ne’ebé mak define ona tuir planu inisiál, depois planu ultimu, to’o realizasaun bá ezersísiu ida ne’e, kombinadu ida ne’e.

Tuir oráriu, ezersísiu “Harii Hamutuk” ne’e, sei hala’o durante fulan-ida. Totál membru Forsa Armada sira nasaun lima nian ne’ebé mak atu partisipa iha ezersísiu “Harii Hamutuk” ne’e, mai hosi Austrália hamutuk na’in-65, Estadus Unidus Amérika na’in-19, Nova Zelandia na’in-4, Forsa Auto Defeza Japaun na’in-13 no hamutuk F-FDTL na’in-130.

Jornalista: Rogério Pereira Cárceres

Advertisement

Kontinua Le'e
Advertisement
Hakarak Hato'o Komentariu?

Husik Hela Komentariu

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Defeza & Seguransa

Membru PNTL ho F-FDTL Ne’ebé Viola Lei Kódigu Estrada Sei Simu Konsekuénsia

Published

on

Hatutan.com, (22 Abríl 2024), Díli-Polísia Nasionál Timor-Leste (PNTL) liuhosi Departamentu Tránzitu Nasionál (DTN) sei aplika sansaun administrativa bá membru PNTL ho membru FALINTIL-Forsa Defeza Timor-Leste (F-FDTL)  ne’ebé viola Lei Númeru 03/2006, kona-bá Kódigu Estrada durante halo sirkulasaun iha territóriu nasionál.

(more…)

Kontinua Le'e

Defeza & Seguransa

Forsa Konjunta Preende Tabaku Pohon Sagu Kaixa 320 iha Tasi-Tolu

Published

on

Hatutan.com, (19 Abríl 2024), Díli—Forsa konjunta kompostu hosi Polisia Nasionál Timor-Leste (PNTL) liuhosi Departamentu Investigasaun Kriminál (DIK), Servisu Informasaun Polisia (SIP), FALINTIL Forsa Defeza Timor-Leste (F-FDTL) liuhosi Unidade FALINTIL (UF) no Servisu Nasionál Intelijénsia (SNI), halo apreensaun bá evidénsia tabaku ho marka Pohon Sagu hamutuk kaixa 320 iha área Tasi-tolu, Díli.

(more…)

Kontinua Le'e

Defeza & Seguransa

Komandu PNTL Distribui Karreta 47 bá Munisípiu no Unidade Sira

Published

on

Hatutan.com, (18 Abríl 2024), Díli—Komandu Polísia Nasionál Timor-Leste (PNTL) iha Kinta 18 Abríl distribui tán karreta unidade hamutuk 47 bá komandu munisípiu 12, Rejiaun Administrativa Espesiál Oecusse Ambeno (RAEOA), Unidade Espesiál Polísia (UEP), Unidade Polísia Marítima (UPM) ho Unidade Patrullamentu Fronteira (UPF).

(more…)

Kontinua Le'e
Advertisement

Trending