Connect with us
Pakote Ahi

Polítika

Governu “Ameasa” Ezonera Komandante Jerál PNTL Bainhira La Kumpre Polítika Reativasaun Membru Reformadu 158

Published

on

Hatutan.com, (12 Setembru 2023), Díli—IX Governu Konstitusionál liuhosi Ministériu Interiór (MI), “ameasa” atu ezonera obrigatóriu Komandante Jerál Polísia Nasionál Timor-Lestes (PNTL), Komisáriu Jerál Henrique da Costa, bainhira la a-favór bá polítika Governu nian ne’ebé deside atu reativa membru reformadu na’in-158.

Ministru Interiór (MI), Francisco Guterres.

Assuntu kona-bá atu halo ezonerasaun ne’e deklara direta hosi Ministru Interiór (MI), Francisco Guterres, hodi hatán kona-bá Diploma Ministériu nian ne’ebé iha semana rua liubá, nia rasik haruka ona bá komandu PNTL atu reativa membru reformadu sira-ninian saláriu mensál, maibé komandu rasik seidauk kumpri.

Lee Mós: Governu Sei Revee Estatutu PNTL no Reativa Saláriu Membru Reformadu Na’in-158

“Reformadu sira sei tama. Rezolve sira nia problema ho Dekretu-Lei. Komandu PNTL lakohi tuir, hasai. Komandante Jerál la tuir, Governu hasai. Polítika maka ne’e,” Ministru Interiór, Francisco Guterres hateten ho lian maka’as, hafoin partisipa iha Preparasaun Orsamentu Jerál Estadu (OJE) 2024 nian, iha  Ministériu Finansas, Ai-tarak Laran, Díli, Tersa (12/09/2023).

Advertisement

Ministru Interior dehan, bainhira Komandu PNTL la kumpri bá desizaun Governu nian bá reativasaun membru sira na’in-158 ne’e maka Governu mós hanoin ona atu ezonera Komisáriu Jerál Henrique da Costa, hosi instituisaun.

“Aah, jelas, klaru. Sé la kumpri, deskulpa! Tenke kumpri. Desizaun Governu nian, ne’e Governu. Komandu jerál la kumpri fali desizaun Governu nian, entaun Komandu jerál hamriik fali iha ne’ebé. Nia tutela bá ne’ebé. Nia tutela bá Governu. Entaun, desizaun Governu nian tenke kumpri, tuir regras. Komandu tenke obedese bá regras. Ne’e mak ita bolu ierarkia,” Ministru hateten.

Governante ne’e esplika, instituisaun PNTL ne’e tutela bá Governu. Tanba ne’e, bainhira Governu deside ona atu rezolve membru reformadu sira ne’e ninian problema, atu reintegra ka reativa ema sira ne’e, hodi rezolve sira-nian probelama, no fó onrá sira-nian servisu, komandu PNTL tenke kumpri.

“La rejeita. Sé nia rejeita ha’u mak sei lori nia bá Konsellu Ministru para rezolve nia problema. Sé Komandante Jerál la kumpri, ne’e asuntu liga ona ho kompeténsia Governu nian. Sé Komisáriu Henrique la liga, nia la kumpri, deskulpa, bá deskansa!,” nia hateten tán.

Iha loron 01 Fulan juñu 2023, Komandu PNTL hamutuk ho VII Governu Konstitusionál reprezenta hosi Ministru Prezidénsia no Konsellu Ministru nian, Fidelis Manuel Leite Magalhães halo ona despedida ho membru na’in-158, no hahú hosi loron 01 fulan-jullu, ofisialmente la ativa ona hanesan membru polisia, maibé, fila ona bá vida sivíl. Seremónia ne’e rasik hala’o iha Akademia Polísia ka Sentru Formasaun Polísia (CFP-Sigla Português), Comoro, Díli.

Advertisement

Tuir estatutu PNTL, Dekretu-Lei númeru 69/2022, artigu 128, sita katak, ofisiál PNTL ne’ebé pasájen bá aprezentasaun maka sira ne’ebé to’o ona tinan 60, tuir a-linea (a), no julgadu katak, Fizikamente no Psíkikamente, la konsege atu ezerse nia funsaun iha PNTL, tuir aliena (b).

Iha sorin seluk, artigu 129, a-linea (a), katak, ofisiais ne’ebé responsável bá iha jestaun rekursu umanu, tinan-tinan to’o iha loron 30 fulan-novembru, tenke aprezenta lista bá komandante jerál.

Iha 22 Marsu 2023, Ofísiu ida hosi Gabinéte Ministru Interior, VIII Governu Konstitusionál nian, fó resposta bá karta hosi Gabinéte Komandante jerál PNTL, ho númeru Ofísiu 99/CG-PNTL/43/2023, loron 07 Marsu 2023, Solisíta informasaun kona-bá lista 158 ne’ebé tama bá iha reforma, atu kompleta ho tempu servisu kada postu (deviza), no kada membru, inklui vensimentu totál kada postu (deviza) no saláriu désimu-teriseiru ninian.

Maske nune’e, iha mandatu IX Governu Konstitusionál, liuhosi ministru interior, Francisco Guterres, haree katak, reforma ne’e sala tanba la tuir Lei no governu atuál haree katak iha mós vakum ka kauza ne’ebé prejudika bá iha reforma ne’e.

“Sala! Sala boot. Labele, la tuir Lei. Interpretasaun estatutu sala. Ita-boot dehan katak, nia sai depois ita-boot haruka fali sira atu halo deklarasaun voluntáriu atu husu la ho reforma. Sé ita-boot sira duni sai tiha nia depois bolu fali ita-boot mai, ó halo deklarasaun ida dehan katak, ó voluntáriu maka ó hakarak sai. Ida-ne’e, ita halimar ho ema nia dignidade,” Francisco Guterres rejeita.

Advertisement

“Duni tiha ita-boot sira sai tiha, bá bolu fali imi mai fali, imi halo deklarasaun, imi dehan katak, imi mak hakarak reforma. Ita halimar ho ema nia vida, ita halimar ho ema nia dignidade,” Governante ne’e afirma.

Governante ne’e deskreve katak, membru PNTL sira ne’e serví instituisaun durante tinan barak nia laran. Kalan ema toba dukur, membru sira ne’e hadeer hela. Mais To’o nia bá reforma, governu hakarak soe sai tiha de’it, duni de’it.

Tuir Ministru Interior, membru reforma sira ne’e serví ona Estadu ida ne’e, Governu tenke hadi’a ema ninia vida. Ema ne’e serví ona, tán ne’e, tenke reforma sira ho dignu, ho di’ak, tanba ema sira ne’e Polísias.

“Polísias ne’e iha sira-nian kestoens espesiais. Iha kapasidade atu bele kria estabilidade, iha kapasidade atu beke kria fali instábilidade,” nia tenik.

Tuir ajenda, iha kuarta 13 setembru 2023, Ministru Francisco Guterres sei aprezenta kestaun ne’e bá iha sorumutu Konsellu oridnáriu nian, iha Palásiu Governu, Díli. Iha sorumutu ne’e sei halo mós aprovasaun ida hodi deside membru PNTL reformadu sira ne’e, bele hahú fila-fali sira-ninian servisu iha komandu hanesan baibain.

Advertisement

Jornalista Hatutan.com konfirma duni ho Komandante Jerál PNTL, Henrique da Costa iha Ministériu Finansas, maibé rejeita atu fó komentáriu bá assuntu ne’e.

Jornalista: Rogério Pereira Cárceres

Kontinua Le'e
Advertisement
Hakarak Hato'o Komentariu?

Husik Hela Komentariu

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Polítika

FRETILIN Espera ENERPROCO Lori Timor Gap bá Tribunál Arbitrajen La Fó Prejuizu bá Estadu

Published

on

Hatutan.com, (09 Maiu 2024), Dilí- Membru Bankada Parlamentár FRETILIN,  Antoninho Doutel Sarmento, espera katak prosesu judisiál ne’ebé empreza konsultóriu  international ENERPROCO lori Timor Gap bá Tribunál Arbitrajen iha Singapura la fó prejuizu bá Estadu Timor-Leste.

(more…)

Kontinua Le'e

Polítika

Prezidente Repúblika Konkorda no Sei Promulga Alterasaun Lei CAC

Published

on

Hatutan.com, (07 Maiu 2024), DíliPrezidente Repúblika (PR), José Ramos-Horta konkorda ho alterasaun Lei Comissão Anti Corrupção (CAC), tanba bele fasilita eleisaun bá Komissáriu ho de’it maioria simples, nune’e sei promulga iha tempu badak nia laran.

(more…)

Kontinua Le'e

Polítika

Projetu Alterasaun Lei CAC Submete Ona bá Prezidente Repúblika

Published

on

Hatutan.com, (07 Maiu 2024), Díli- Prezidente Parlamentu Nasionál (PPN), Maria Fernanda Lay, informa nia haruka ona projetu alterasaun Lei numeru 6/VI(1ª) alterasaun daruak bá Lei númeru 8/2009, loron 15 fulan-Jullu, kona-bá lei Comissão Anti Corrupção bá Prezidente Repúblika, José Ramos-Horta hodi hein promulga.

(more…)

Kontinua Le'e
Advertisement

Trending