Hatutan.com, (15 Maiu 2026), Manatuto– Munisípiu Manatuto sai símbolu unidade no diversidade bá selebrasaun loron língua portugés komunidade nasaun sira ho lian Portugés (CPLP) ho tema Unidade na Diversidade, uma comunidade para os povos”.

Selebrasaun loron Mundiál Língua Portugés iha Manatuto, 15 Maiu 2026. Foto/Marcelino Tomae
Kada tinan iha loron 05 fulan-Maiu, nasaun sira membru CPLP, hanesan Angola, Brazil, Cabo Verde, Guiné-Bissau, Guiné Ekuatorial, Moçambique, Portugal, São Tomé no Príncipe no Timor-Leste, sempre komemora loron Mundiál Língua Portugés, konsidera hanesan kultura CPLP nian
Atividade ne’ebé selebra iha Salaun Santo António Manatuto, Sesta (15/05/2026), iha Manatuto, ho tema “Unidade iha Diversidade komunidade ida bá povu sira”, ho objetivu atu hametin unidade no kooperasaun entre nasaun membru Komunidade Paíz Língua Portugés (CPLP) nian
Tanba ne’e iha diskursu Ministru Negósiu Estranjeiru no Kooperasaun, Bendito dos Santos Freitas, hateten selebrasaun loron Língua Portugeza no Kultura CPLP, sai momentu importante atu hametin unidade, amizade no koperasaun entre povu sira ne’ebé partilla língua portugeza.
“Manatuto sai fatin importante bá selebrasaun loron Língua Portugeza no Kultura CPLP, marka aniversáriu tinan 30 bá Comunidade dos Países de Língua Portuguesa ,” líder Diplomata ne’e afirma
Nia afirma, selebra loron língua Portugeza signifika mós selebra istória, kultura no identidade povu sira ne’ebé une liuhusi língua Portugeza.
Ministru Bendito Fereitas subliña, Timor-Leste, língua Portugeza ultrapasa ona fronteira no jerasaun sira, no afirma-an nu’udar instrumentu importante bá diálogu, edukasaun, diplomasia no afirma identitade nasionál.
Tanba ne’e, nia afirma, Munisípiu Manatuto iha valór históriku boot iha dezenvolvimentu edukasaun iha Timor-Leste, liu-liu ho prezensa histórika Missão de Soibada, ne’ebé uluk sai sentru aprendizajen, evangelizasaun no formasaun intelektual ne’ebé fó kontribuisaun boot bá espalla língua portugeza iha paíz ida-ne’e.
Ministru Bendito mós lembra hodi fó respeitu bá figura importanteManatuto oan-sira hanesan Nicolau Lobato, Kay Rala Xanana Gusmão, José Ramos-Horta no Dom Martinho da Costa Lopes, konsidera bá líder sira ne’e, uza língua Portugeza hanesan língua rezisténsia, konsiénsia, esperansa no libertasaun nasionál.
“Durante tinan 30 nia existénsia, CPLP konsege konsolida-an nu’udar espasu diálogu polítiku, koperasaun kulturál, interkâmbiu akadémiku no promosaun dame no dezenvolvimentu sustentável entre Estadu membru sira,” nia dehan.
Ministru Bendito akressenta katak Timor-Leste sei kontinua kompromete-an atu promove língua Portugeza no Tetun hamutuk, tanba língua rua ne’e la kontra malu, maibé kompleta no fortalese malu hodi reflete identidade únika povu Timoroan.
“Promove língua portuguesa signifika mós valoriza língua Tetun no hametin linguizmu nasionál, ne’ebé bele loke oportunidade boot ba edukasaun, koñesimentu, kultura no relasaun ho mundu li’ur,” hateten Ministru ne’e.
Líder Diplomata ne’e mós apela bá jerasaun foun atu kontinua aprende, promove no valoriza língua Portugeza hanesan instrumentu importante bá inovasaun, diplomasia, dezenvolvimentu Ekonómia no Kooperasaun internasionál bá futuru Timor-Leste nian.
Iha fatin hanesan, Prezidente Autoridade Munisípiu Manatuto Luís Inacio Henrique Fernandes subliña Timor-Leste tama bá komunidade lusófona iha tinan 2002 ho objetivu hametin amizade no kooperasaun entre nasaun sira ne’ebé uza língua portugés.
Nia afirma, Manatuto iha istória importante bá dezenvolvimentu edukasaun no formasaun povu timoroan, liu-liu ho prezensa koléjiu no misaun katólika sira iha Soibada no Manatuto.
“Língua portugés sai espellu bá alvu povu ida no parseiru inseparável bá língua tetun iha dezenvolvimentu unidade kulturál Timor-Leste,” hateten nia.
Nia dehan, kontribuisaun sentru formasaun sira hanesan Colégio Nuno Álvares Pereira, Colégio Feminino Imaculada Conceição no Colégio Santa Isabel ne’ebé kontribui forma lider, intelektuál no ema importante sira ba nasaun.
Nia afirma, povu Manatuto nu’udar povu simples, onestu no promotor dame ne’ebé kontinua valoriza respeitu malu no dignidade.
Nia dehan, língua portugés sai ona parte importante husi identidade povu Timor-Leste nian no durante tinan 24 luta rezisténsia, língua ida-ne’e sai língua afirmasaun no unidade povu timoroan nian, ne’ebé hahú husi Rejiaun Administrativu Espesiál Oé-cuse Ambeno (RAEOA), ho Manatuto iha istória ne’ebé kauze atu hanesan
“Atu suporta governante sira bainhira halo buat loos, maibé mós bele dehan ‘lae’ bainhira presiza,” nia konklui.
Selebrasaun loron Mundiál Língua Portugés no Kultura CPLP nian iha Manatuto envolve atividade oioin hanesan refleksaun, aprezentasaun kultura, música, poesia no atividade artístika sira seluk.
Durante atividade ne’e, partisipante sira mós halo reflesaun kona-bá importánsia língua portugés hanesan patrimóniu komun no dalan ida atu promove diversidade kulturál no amizade entre nasaun sira.
Iha momentu sira ne’e sei iha tempu ba refleksaun, palestra, apresensaun artístika, múzika, teatru, poezia, dansa tradisionál no lansamentu livru. Espresaun sira ne’ebé hatudu katak língua moris la’ós de’it iha liafuan sira, maibé mós iha identidade, memória no alvuapovu sira-nian.
Komemorasaun ne’e organiza husi Ministériu Negósius Estranjeirus no Kooperasaun ho apoiu Autoridade Munisipál Manatuto, ho esperansa katak língua portugés bele kontinua sai instrumentu importante ida atu hametin relasaun kulturál, edukativu no diplomátiku entre povu sira CPLP nian.
Iha painel komemorasaun ne’e mós partisipasaun husi, Ministru Negósiu Estranjéiru no Kooperasaun Bendito dos Santos Freitas, Ministru Administrasaun Estatál (MAE) Tomas do Rosário Cabral, Embaixadór Portugál Duarte Bué Alves, Embaixadór Brazil Ricardo Leal, no Embaixadór Angola José Andrade de Lemos.
Nune’e mós partisipa husi korpu diplomata sira, Autoridade lokál, Estudante sira husi Eskola KAFE Manatuto, Eskola Sekundariu Santo António Manatuto inklui Eskola KAFE Dili, no Eskola KAFE Maliana Memo.
Jornalista:Marcelino Tomae