Connect with us
Pakote Ahi

Nasionál

Eleisaun 2022 ho 2023, Governu Aumenta Sentru Votasaun husi 885 ba 1.200

Published

on

Hatutan.com, (13 Dezembru 2021), Díli-Governu liuhusi Ministériu Administrasaun Estatál no Komisaun Nasionál ba Eleisaun nian (CNE) konfirmadu ona atu aumenta tan sentru votasaun  iha territóriu nasionál husi 885 ba 1.200.

Ministru MAE, Miguel Pereira de Carvalho ho Prezidente CNE, José da Costa Belo, ko’alia ba jornalista-sira hafoin hasoru-malu ho PR Lú Olo, Segunda (13/12/2021). Foto/Hatutan.com

Aumentu sentru votasaun ne’e kobre ba eleisaun prezidensiál iha tinan 2022 no eleisaun parlamentár 2023, ho objetivu oinsá atu hasae tasa partisipasaun eleitór sira-nian iha festa demokrasia tinan rua tuituir malu mai ne’e.

Ministru Administrasaun Estatál (MAE), Miguel Pereira de Carvalho ne’ebé akompaña husi Prezidente CNE, José  da Costa Belo,  ba jornalista sira iha Palásiu Prezidensiál,  Segunda (13/12/2021), konfirma katak  taxa partisipasaun eleitór sira-nian iha eleisaun 2018 atinje de’it 81%, nune’e kalkulasaun téknika hatudu katak 19% eleitór sira la vota, tanba ne’e, CNE ho Governu presiza tebes servisu maka’as no aumenta tan sentru votasaun iha territóriu nasionál.

“Ho taxa partisipasaun eleitór ne’ebé to’o de’it 81% iha eleisaun 2018, sai  mós preokupasaun Prezidente Repúblika nian,” Ministru Miguel Pereira de Carvalho informa hafoin hasoru malu ho Prezidente Repúblika, Francisco Guterres “Lú Olo”.

Advertisement

 Iha ámbitu eleisaun jerál ikus 2018 nian,  Governu estabelese d’eit sentru votasaun hamutuk 885 iha territóriu nasional no ba periodu eleisaun mai ne’e, VIII Governu sei aumenta sentru votasaun ba 1.200 ekivale ba aumentu 27% husi eleisaun sira antes no parte Sekretariadu Téknika Administrasaun Eleitorál (STAE) ne’ebé tutela ba MAE  propoin  hasae estasaun votu husi 1.160 ba 1.500 ka aumentu kuaze 23%.

“Ho aumentu sentru votasaun sira ne’e bele fasilita populasaun ka eleitór sira fasil liu hodi hakbesik an ba iha sentru votasaun sira hodi fó sira-nia votu,” Ministru Miguel Carvalho hateten tan.

Razaun seluk, nia esplika,  aumenta sentru votasaun no estasaun votu sira tanba Timor Leste enfrenta hela pandemia Covid-19 ne’ebé kuaze mundu tomak mos enfrenta, inklui  ho númeru eleitór ne’ebé aumenta hodi evita ema halibur-malu.

Dadus hosi STAE nian katak iha 2017 rejistu  númeru eleitór hamutuk 784.286 no oras ne’e daudaun provizoriamente eleitór hamutuk 850.487, katak iha eleitór foun hamutuk 66.202 mak sei vota iha 2022 no iha debilidade aumenta tanba resenseamentu eleitora no atualizasaun baze dadus sei remata iha 14 janeiru 2023.

Kona-bá eleisaun sira iha diaspora, MAE servisu hamutuk ho Ministériu Justisa, Ministériu Negósiu Estranjeiru no Kooperasaun, inklui CNE no STAE rasik hodi halo resenseamentu eleitorál no estabelese sentru votasaun sira iha diaspora.

Advertisement

“Ita halo hela resenseamentu eleitorál ba ita-nia sidadaun sira iha diaspora no ita rejista ona eleitór hamutuk 7.000 husi nasaun sira ne’ebé Timor oan sira iha ba hanesan Korea do Súl, Austrália, Portugal no Reinu Unidu.” Miguel Pereira de Carvalho informa.

Iha sorumutuk ho PR Francisco Guterres “Lú Olo”, Ministru MAE  informa ba PR Lú Olo katak STAE iha preparativus ida másimu no di’ak tebes atu enfrenta eleisaun prezidensiál iha tinan oin no garante iha loron ikus fulan-Fevereiru 2022 kompleta ona preparativus hotu hodi enfrenta eleisaun.

Prezidente CNE, José da Costa Belo, relata katak CNE halo ezersísiu ho prosesu eleisaun sira ne’ebé sei mai hodi halo konsultasaun ho autoridade munisipál sira atu bele iha avaliasaun di’ak hodi kontinua asegura eleisaun sira ne’ebé mai ho kualidade.

“Ita hotu hatene katak oras ne’e ita iha hela situasaun Covid-19 no buat hotu bele muda tanba ne’e servisu hamutuk ho órgaun Eleitorál hanesan STAE atu bele iha aproximasaun ho ema hotu hodi bele partisipa iha eleisaun mai ho justu no dignu,” José da Costa Belo hateten.

CNE sei halo sosializasaun liuhusi programa edukasaun sívika ba eleitór sira hodi bele hasae koñesimentu eleitór sira-nian kona-bá lala’ok eleisaun nian. 

Advertisement

Jornalista: Vito Salvadór

Kontinua Le'e
Advertisement
Hakarak Hato'o Komentariu?

Husik Hela Komentariu

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Nasionál

Index Liberdade Imprensa iha TL husi Top 10 Tun bá 20, AJTL Konsidera Liberdade Imprensa iha TL Ameasadu

Published

on

Hatutan.com, (04 Maiu 2024), Díli–Buat ne’ebé sai orgullu nasionál Timor-Leste nian iha 2023 mak bainhira RSF (Reporter Without Border) ofisialmente anunsia katak Timor-Leste tama iha ranking index liberdade imprensa TOP 10. Ida-ne’e sai orgullu nasionál ida bá povu Timor tomak, liuliu komunidade mídia no jornalista Timoroan tanba Timor-Leste nu’udár país foun ida, maibé kolokadu nu’udár país ne’ebé tama iha ranking index liberdade imprensa TOP 10 hamutuk ho nasaun boot  180 sira iha mundu.

(more…)

Kontinua Le'e

Nasionál

Konsidera Viola Akordu Kontratuál, ENERPROCO Lori TIMOR GAP bá Tribunál Internasionál Arbitrajen

Published

on

Hatutan.com, (04 Maiu 2024), Díli—ENERPROCO LLC (pratikamente ENERPROG GROUP), hato’o pedidu arbitrajen (RFA)  hasoru TIMOR GAP iha Tribunál Internasionál Arbitrajen ICC Singapura bá rezolusaun disputa kontratu kontra TIMOR GAP, Empreza Públiku (E.P).  

(more…)

Kontinua Le'e

Nasionál

Prezidente Repúblika La Konkorda SEKOMS Intervein Redasaun RTTL,E.P

Published

on

Hatutan.com, (03 Maiu 2024), Díli- Prezidente Repúblika (PR), José Ramos-Horta, la konkorda ho intervensaun ne’ebé Sekretáriu Estadu Komunikasaun Sosiál (SEKOMS), Expedito “Loro” Dias Ximenes halo áa redasaun RTTL.E.P tamba viola liberdade imprensa.

(more…)

Kontinua Le'e
Advertisement

Trending