Connect with us

Ekonomia

Oferese Ona Berlin-Ramelau, PM Taur Husu Tán Alemaña Konstrui Docking

Published

on

Hatutan.com, (20 Dezembru 2021), Díli—Ró Berlin-Ramelau ne’ebé atraka iha Portu Díli iha loron 10 fulan-Dezembru 2021 no halo tiha inspesaun jerál ba nia kondisaun, Segunda (20/10/2021), Primeiru Ministru (PM), Taur Matan Ruak, ofisiálmente halo lansamentu nia operasaun Díli-Oé-Cuse no Atauro.  

Notísia iha Relasaun: Berlin-Ramelau Rejistu iha IMO La’ós ho Bandeira RDTL

PM Taur Matan Ruak (klaran) ho Ministru MTK José Agostinho da Solva ho reprezentante GIZ halo lansamentu ba ró Berlin-Ramleu iha Portu Díli, 20 Dezembru 2021. Foto/Hatutan.com

Iha Primeiru Ministru Taur Matan Ruak nia diskursu ba lansamentu operasaun ró Berlin-Ramelau ne’e, kontinua husu ba Governu Alemaña atu bele apoia estabelese tan dok ka docking iha Timor Leste atu bele fasilita manutensaun  ba Berlin-Ramelau.  

Iha mundu transporte marítima nian, dok ka docking ne’e mak kondisaun ida ne’ebé estabelese iha portu atu fasilita halo manutensaun ba ró sira ho ninia fasilidade sira.  Dok ka Docking ne’e mós hanesan fatin ida ne’ebé estabelese atu prodús ró foun.  

Advertisement

Primeiru Ministru Taur Matan Ruak ho orgullu hato’o  parabens ba ema hotu ne’ebé  kontribui ba prosesu ró Berlin-Ranelau, liuliu membru Governu sira, pesoál tékniku, konsultór sira no empreza konsultora DAMEN.

“Ohin, ita iha ona ró foun signifika ita-nia transporte marítima aumenta ba bei-beik, maibé manutensaun ba ró hirak ne’e lori tempu tanba tenke lori ba nasaun seluk, nune’e husu atu Governu Alemaña la bele fó de’it ró, maibé mós posibilidade konstrui mós fatin hadi’a ró  iha Timor Leste. Ita husu atu Alemaña la’ós de’it apoiu ró, maibé bele mós konstrui infraestrutura ba manutensaun ró,” Primeiru Ministru Taur Matan Ruak  hateten.

Hanesan Primeiru Ministru, Taur Matan Ruak, apela ba kooperasaun Alemaña, Timor-Leste disponivel para halo kooperasaun iha konstrusaun infraestrutura ba manutensaun ró iha Timor tanba kada tinan ró aumenta ba bei-beik no oras ne’e Timor-Leste iha ró hamutuk 10 kompostu husi ró patrullamentu F-FDTL no Unidade Polísia Marítima (UPM) nian, inklui mós ho Transporte Marina Berlin-Nakroma no Berlin Ramelau ne’ebé oras ne’e inaugura ona.

“Manutensaun kada tinan ba Indonézia, ita lakon rekursu no tempu entaun, ha’u apela para Governu Alemaña konsidera ida-ne’e. Reforsa parseria iha área marítima kompleta ho infraestrutura manutensaun ró no kustu ba konstroi dok ka docking sei ki’ik liu kompara ho kustu ba sosa ró ka transporte marítima foun,” Taur Matan Ruak hateten.

Nia dehan, projetu konstrusaun ró Berlin-Ramelau enfrenta kondisaun lojístika no administrative ne’ebé difisil tebes, afeta husi krize mundiál pandemia Covid-19 no husi situasaun difisil rai laran nian.

Advertisement

Berlin-Ramelau nu’udar instrumentu husi asaun governativa ne’ebé iha folin boot, bele kontribui ativamente ba pasajeiru no ba família sira nia moris di’ak, hodi haforsa konetividade nasionál no hasae diversifikasaun ekonomia iha ambiente ida ne’ebé seguru pás no toleránsia.

Notísia iha Relasaun: Berlin Ramelau Bele Tula Pasajeiru 350, Operasaun Depende Nesesidade

Iha fatin hanesan Ministru Transporte no Komunikasaun (MTK), José Agostinho da Silva, iha nia diskursu hateten, haree ba territóriu marítima Timor-Leste nian ne’ebé boot no luan liu rai-maran, maka Governu iha hanoin atu tau mós importánsia ba iha transporte marítima hodi fasilita sidadaun sira nia atividade ekonómika.

“Konetividade transporte marítima lori benefísiu boot ba rendimentu ekonomia nasaun no família nian,” José Agostinho da Silva hateten.

Governante ne’e hatutan konstrusaun ba ró Berlin-Ramelau lori tempu tamba situasaun polítika ne’ebé Timor Leste enfrenta inklui mós ho situasaun pandemia global Covid-19.

Advertisement

“Ohin, Governu halo lansamentu atu Berlin-Ramelau hahú nia operasaun hodi fasilita sidadaun sira iha territóriu nasionál, liuliu ba sira husi Oé-Cusse no Atauro inklui sidadaun sira ne’ebé sei sai benefisiáriu ba Berlin-Ramelau,” José Agostinho hateten.

Membru governu ne’e salienta liután katak agradese ba esforsu no kontribuisaun entidade hotu nian, husi Governu Alemaña no mós Governu Timor-Leste.

Tripulante sira ne’ebé sei servisu iha Berlin-Ramelau maioria Timor-oan hamutuk nain-13 no sei iha chef engineering ne’ebé tuir planu Governu sei rekruta tuir nesesidade ne’ebé iha.

Oras ne’e tripulante Timor-oan sira sei hetan akompañamentu husi  tripulante Xina no Alemaña ne’ebé durante opera Berlin-Ramelau husi Xina mai Timor Leste.

Ró Berlin-Ramelau ne’ebé ko-finansiamentu hamutuk entre Governu Alemaña no Timor-Leste (TL), sei akumula pasajeiru 308 to’o 350 hosi Díli-Atauro-Oé-Cusse no hosi Oé-Cusse-Atauro-Díli.

Advertisement

Ró ne’e standard Europa ne’ebé modernu liu, maski prodús iha Xina tanba iha kapasidade bele akumula pasajeiru 308-350, bele tula karreta 12-15 iha fatin ne’ebé di’ak ba ema ho defisiente, iha mós fatin kaixaun ne’ebé bele tula ema mate no uza remote bainhira atu atraka.

Jornalista: Vito Salvadór 

Continue Reading
Advertisement
Click to comment

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Ekonomia

BCTL Apela Ba Públiku Utiliza Moeda Sentavu 200 Tanba Lejitimu no Ofisiál

Published

on

By

Hatutan.com, (13 Marsu  2026), Díli– Banku Sentrál Timor-Leste (BCTL, siglá Portugés) apela ba públiku, liu-liu negosante sira, loja no estasaun kombustível sira, kontinua simu moeda sentavu 200 tanba osan ne’e legal.

(more…)

Continue Reading

Ekonomia

Prezidente Repúblika Husu Governu Tau Osan Hadia Tratór Unidade 16 iha Fatumaka

Published

on

By

Hatutan.com, (05 Marsu 2026), Díli– Prezidente Repúblika, José Ramos Horta, husu Governu atu hadia tratór tuan unidade 16 iha Fatumaka  hodi suporta  atividade agrikultór sira.

(more…)

Continue Reading

Ekonomia

Loja do Povu Balun Bankarrota, Kada Loja Hetan Subsídiu US$50,000.00 husi Governu

Published

on

By

Hatutan.com, (03 Marsu 2026), Díli-Loja do Povu ne’ebé  estabelese husi Governu liuhusi Ministériu Komersiu, Industeria no Ambiente (MCIA) iha tinan 2014 hodi fó subsídiu ba empreza lokal  sira iha munisípiu no iha Dili ho montante US$50,000.00 kada loja to’o ohin kuaze bankarota hotu.

(more…)

Continue Reading

Trending