Connect with us
Pakote Ahi

Polítika

Governu Tenke Prepara Kondisaun ba Ema ho Defisiénsia iha Eleisaun

Published

on

Hatutan.com, (26 Outubru 2021), Díli—Asosiasaun Halibur Defisiénsia Matan Timor-Leste (AHMDTL), husu ba Governu atu prepara kondisaun ba Ema ho Defisiénsia, nune’e bele asegura partisipasaun iha prosesu eleisaun sira tuir-mai.

Diretór Ezekutivu Asosiasaun Halibur Defisiénsia Matan Timor-Leste (AHMDTL), Gaspár Afonso. Foto/dok Gaspár Afonso.

“Saida mak Governu halo ona atu bele fasilita sira hodi ba vota. Ita tenke haree ona, ema ho defisiénsia matan ne’e atu ba vota ne’e, fasilifade saida mak iha ona atu sir abele ba vota mesak,” Diretór Ezekutivu Asosiasaun Halibur Defisiénsia Matan Timor-Leste (AHMDTL), Gaspár Afonso, hateten iha Salaun Delta Nova, Delta I, bainhira partisipa iha seminariu kona-ba hakbiit lideransa no partisipasaun feto iha eleisaun Jerál 2022-2025, Tersa (26/10/2021).

Gaspár Afonso  preokupa tanba tuir nia haree katak, desde 2002 mai to’o agora, ema ho defisiénsia matan sira bainhira atu ba vota, sempre hetan akompañamentu.

Kona-bá preokupasaun ne’e, Governu liuhosi Sekretária Estadu Igualidade no Inkluzaun, ‘hakarak’ atu sidadaun sira ne’ebé moris ho kondisaun fízika defisiénsia, hotu-hotu tenke partisipa ho másimu iha eleisaun sira tuir-mai.

Advertisement

Kada tinan lima, TL sempre iha eleisaun ba Prezidente Repúblika (PR) no Parlamentál, hodi hili reprezentante povu nian.

Maibé, dezafiu boot ida ba feto sira hosi portadóra defisiénsia nian, to’o oras-ne’e seidauk hetan fatin hodi tuur iha pozisaun importante sira hanesan órgaun soberanu haat nasaun TL nian, nu’udár ezekutóra iha destinu dezenvolvimentu nasaun.

Ho mehi ida-ne’e maka, Sekretária Estadu Igualidade no Inkluzaun (SEII) hakarak servisu hamutuk ho parte relevante-sira hotu atu asegura katak prosesu eleitorál tomak sei sai prosesu ida ne’ebé demokrátiku duni, seguru no inkluzivu duni ba timoroan hotu ne’ebé tinan to’o ona atu ba hili no atu ema hili sira.

Sekretária Estadu Igualidade no Inkluzaun (SEII), Maria da Fonseca Monteiro de Jesus, hala’o lansamentu ba semináriu ho tema hakbiit lideransa no partisipasaun feto iha eleisaun Jerál 2022-2025, iha Salaun Delta Nova, Delta I, Tersa (26/10/21). Foto/Hatutan.com

“Eventu sira hanesan ne’e, sai hanesan preparativu atu bá hasoru eleisaun. Entaun, ita servisu ho parte oioin, ita servisu ho asosiasaun defiénsia nian, nomós organizasaun oioin, no ho sira nia apoiu maka, ita bele asegura katak, maluk sira portadór defisiénsia, bele ba partisipa ativu iha prosesu eleitorál,” Sekretária Estadu Igualidade no Inkluzaun (SEII), Maria da Fonseca Monteiro de Jesus, hateten.

Haree hosi aspetu legál ninian, fó duni biban ba ema ho defisiénsia atu bele ba vota, no ko’alia mós kona-bá kria kondisaun no oferese fasilidade, atu sira bele asesu ba fatin votasaun sira.

SEII mós halo ona advokasia katak, tenke iha meius komunikasaun oioin durante prosesu eleitorál tomak, hosi resenseamentu to’o ba iha loron votasaun no sura votus, no fó sai rezultadu.

Advertisement

“Ita halo advokasia katak, tenke halo mós lian jestuál, fasilidade oioin tenke iha atu asegura katak sira mós bele akompaña prosesu eleitorál tomak no partisipa ativa. Ida-ne’e dalan ida ne’ebé mak ita halo,” Maria Fonseca, hateten.

Kestaun kona-bá atu ema defisiénsia ba kandidata sira nia aan sai líder, ida-ne’e fila-fali ba individu, maibé SEII rasik hakarak asegura katak, bainhira sira hakarak kandidata aan, no sira prienxe kritériu hotu ne’ebé lei hateten, maka sei laiha ema ruma atu halo diskriminasaun ba sira, tanba sira nia kondisaun fíziku.

SEII mós eziste la’ós atu kandidata ema ruma sai líder, maibé atu enkoraza feto sira hosi komponente oioin ne’ebé iha inisiativa kandidata rasik sira nia aan, SEII sei asegura katak sira la hasoru diskriminasaun, no laiha violénsia iha prosesu eleitorál.

Maski nune’e, Estadu Timor-Leste iha dever atu proteje no garante direitu no dever ema ho defisiente hodi hola parte iha prosesu dezenvolvimentu ne’ebé hatuur ona iha Konstituisaun RDTL artigu 21 ne’ebé dehan sidadaun ne’ebé iha defisiénsia fíziku no mentál iha direitu no obrigasaun hanesan ho sidadaun sira seluk no Estadu bele promove hodi fó protesaun ba sidadaun ne’ebé difisiénsia tuir lei haruka.

Artigu 16 hateten, labele halo diskriminasaun ba ema tanba kulit, rasa, estadu sivíl, seksu, oríjen étniku, lian, pozisaun sosiál, polítika, ideolojia, relijiaun, kondisaun fízika no mentál.

Advertisement

Tuir dadus, sensus uma-ka’in iha tinan 2015 hatudu ema ho difisiénsia hamutuk 38.118 ne’ebé kompostu hosi defisiénsia matan, tilun no ko’alia, fíziku, mentál no intelektuál. Hosi númeru ne’e, ema ho defisiénsia matan hamutuk 14.825.

Jornalista: Rogério Cárceres/Carmelita Isaac

Kontinua Le'e
Advertisement
Hakarak Hato'o Komentariu?

Husik Hela Komentariu

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Polítika

Presiza Konstrui Fatin Própriu Atu Fasilita Fornesimentu Kombustível iha Sentrál Elétrika Hera-Betano

Published

on

Hatutan.com, (26 Marsu 24), Díli—Deklarasaun politíka bankada KHUNTO iha Parlamentu Nasionál (PN),  rekomenda bá Governu katak, presiza duni atu investe hodi konstrui fatin própriu bá fornesimentu kombustível iha Sentrál Elétrika Hera no Betano.

(more…)

Kontinua Le'e

Polítika

Deklarasaun Polítika Bankada FRETILIN: Tanbasá TL Seidauk Bele Manan Greater Sunrise

Published

on

Hatutan.com, (25 Marsu 2024), Díli– Bankada Parlamentár FRETILIN, Segunda (25/03/2024), halo deklarasaun polítika iha plenária Parlamentu Nasionál hodi aprezenta sira-nia duvida no kestiona projetu Greater Sunrise ne’ebé to’o ohin loron seidauk iha finalidade.

(more…)

Kontinua Le'e

Polítika

20-21 Abríl, Kongresu Nasionál Partidu KHUNTO Bá Da-III

Published

on

Hatutan.com, (21 Marsu 2024), Díli- Partidu Kmanek Haburas Unidade Nasionál Timoroan (KHUNTO) iha loron 20 to’o loron 21 fulan-Abríl, tinan ne’e, sei realiza kongresu nasionál bá da-III hodi halo reestruturasaun no prepara estratéjika polítika partidu hodi enfrenta dezafiu sira iha futuru.

(more…)

Kontinua Le'e

Trending