Connect with us
Pakote Ahi

Nasionál

CI-UNDP Prodús Matadalan Reportájen Sensível ba Jéneru

Published

on

Hatutan.com, (24 Fevereiru 2022), Díli- Conselho de Imprensa (CI) ho UNDP Timor Leste  Prodús ona matadalan reportajen sensivel jéneru.

Ekipa Conselho de Imprensa de Timor-Leste (CI) ho UNDP Timor Leste. Foto/Hatutan.com.

Liuhusi sorumutuk ho parseiru no konstituinte sira CI, liuliu jornalista, asosiasaun jornalista no mídia na’in-sira (proprietáriu mídia) ne’ebé hala’o iha salaun CI, Kintal-Boot, Dili, Kinta (24/02/2022), CI ho UNDP halo validasaun ba matadalan reportajen sensivel jéneru ne’e molok prodús matadalan reportajen ne’e ba kartilla  jornalistika.

Membru CI, Francisco Belo Simões da Costa, ne’ebé halo abertura ba sorumutuk validasaun  matadalan reportajen sensivel jéneru ne’e hateten, CI no UNDP liu husi ekipa traballu ida halo peskiza ba iha munisípiu hotu hodi rekolla informasaun husi fonte oin-oin, liuliu ho jornalista sira no lider komunitáriu sira atu bele iha opiniaun hodi prodús matadalan ida ne’ebé sensivel dunik reportajen sensivel jéneru.

“Validasaun ba matadalan ida reportajen sensivel ba jéneru ne’e atu lori jornalista sira oinsá mak halo kobertura ba iha feto  no labarik feto sira ne’ebé vulneravel,” Francisco Belo Simões hateten.

Advertisement
Monta Publisidade

Konsilleiru CI, Francisco Belo. Foto/Hatutan.com.

Xefe Redasaun Hatutan.com ne’e hatutan, durante ne’e CI observa no nota katak dalaruma publikasaun sira iha órgaun komunikasaun sosiál komete infrasaun ka  naksalak sira liuliu kona-bá feto sira ne’ebé sai vítima ba violasaun seksuál no violénsia doméstika, dala ruma mídia sira publika sira nia identidade kompletu no tua tan sira nia imajen ka foto. Tanba ne’e mak ho matadalan reportajen ida-ne’e   bele ajuda maluk jornalista sira oinsá halo reportajen ba feto ho labarik feto sira sai vítima ba iha violénsia.

Project Manger UNDP Timor Leste, Livio Xavier iha nia intervensaun hateten, UNDP Timor Leste liu husi programa SPOTLIGHT EU-UN servisu hamutuk ho CI atu prodús matadalan ida ne’ebé iha sensivel ba igualdade jéneru atu redús problema ne’ebé afeta ba feto no labarik feto.

Matadalan ida ne’e mós atu jornalista sira liuhusi sira nia kobertura bele toka mós kestaun sira relasiona ho violénsia doméstika atu bele kontribui ba hasae koñesimentu públiku nian hodi redús no kombate violénsia doméstika iha sosiedade.

“Matadalan ida ne’e sei sai nudár matadalan nasionál, atu bele gia maluk jornalista sira-nia servisu liga ho reportajen sira ne’ebé iha relasaun ho violénsia hasoru feto no labarik feto,” Livio Xavier hateten.

Diretora Judicial System Monitoring Program (JSMP) Ana Paula Marçal, kontente ho atividade validasaun ba matadalan kobertura ne’ebé sensivel ba igualdade jéneru no JSMP mós sai hanesan fonte ida ba peskizadór sira tamba durante ne’e JSMP mós sempre halo monitorizasaun no servisu hamutuk ho jornalista sira liga mós ho asuntu violénsia doméstika hasoru feto no labarik feto.

JSMP mós nota durante ne’e kobertura ne’ebé mídia nasionál sira halo seidauk iha sensibilidade ba igualdade jéneru tamba ne’e ho lansamentu matadalan ida ne’e bele kontribui atu hasae no hadi’a produtu jornalistiku husi maluk jornalista sira nian atu bele iha kobertura ida ne’ebé sensivel liu ba igualdade jéneru.

Advertisement
Monta Publisidade

“Ho matadalan ida ne’e espera katak jornalista sira bele hakerek sensivel liu ba igualdade jéneru,” Ana Paula Marçal hateten.

Iha parte seluk Prezidente Asosiasaun Jornalista Timor Lorosa’e (AJTL), Zevonia Viera hateten mata alan ne’ebé CI no UNDP halo importante tebes tamba liga oinsá halo reportajen sensivel ba jéneru.

Ida-ne’e, tuir AJTL nia haree katak CI hamutuk ho parseiru dezenvolvimentu hola papél ida importante atu bele tulun jornalista halo servisu ida tuir matadalan ne’ebé hatudu sensibilidade ba igualdade jéneru.

“Jornalista uza matadalan ne’e hodi la bele hamosu tan diskriminasaun iha nia kobertura sira no bele iha sensibilidade ba jéneru hodi kontribui ba imajen di’ak vítima feto sira iha sosiedade,” Zevonia Viera hateten.

Conselho de Imprensa de Timor-Leste (CI) nu’udar órgaun Estadu ho kna’ar atu garante liberdade imprensa no liberdade espresaun iha Timor-Leste

Advertisement
Monta Publisidade

Jornalista: Vito Salvadór

Kontinua Le'e
Advertisement
Monta Publisidade
Hakarak Hato'o Komentariu?

Husik Hela Komentariu

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Nasionál

Estadus Unidus Hili Timor-Leste Parseria bá Inisiativa Dezenvolvimentu Demokrátiku

Published

on

Hatutan.com, (31 Marsu 2023), Díli-Administradór hosi Estadus Unidus nia Ajénsia bá Dezenvolvimentu Internasionál (USAID, sigla ingles), Samantha Power anunsia katak Timor-Leste selesiona nu’udár nasaun parseiru ida entre sia (9) bá inisiativa Parseria bá Dezenvolvimentu Demokrátiku (PDD, sigla ingles) durante loron dahuluk iha Simeira bá Demokrasia 2023.

(more…)

Kontinua Le'e

Nasionál

Prezidente Repúblika Husu Komunidade Apreende Hamutuk Ho Voluntáriu Sira Hosi Peace Corp

Published

on

Hatutan.com, (30 Marsu 2023), Díli—Prezidente Repúblika (PR), José Ramos-Horta husu bá Timor oan sira atu apreende hamutuk ho Voluntáriu sira hosi grupu Korpu da Pás (Peace Corp) hosi Amérika atu dezenvolve dezenvolve komunidade, suku no aldeia.

(more…)

Kontinua Le'e

Nasionál

Proposta Alterasaun Lei Kona-bá Kriasaun CAC Tenke Haree bá Interese Estadu

Published

on

Hatutan.com, (29 Marsu 2023), Díli-Senior Managament Comissão Anti-Corrupção (CAC) kompostu hosi Komisáriu Sérgio Hornai, Komisáriu Adjuntu Alexandre Freitas, Augosto Castro, Luis Sampaio ho asesor sira hosi CAC husu bá Parlamentu Nasionál (PN) atu tetu ho prudente no haree bá interese Estadu bainhira halo alterasaun Lei Nu.8/2009 15 Jullu, kona-bá kriasaun CAC.

(more…)

Kontinua Le'e
Advertisement Monta Publisidade

Trending