Connect with us

Nasionál

Odamatan Boot Timor-Leste La Seguru

Published

on

Hatutan.com, (24 Fevereiru 2026), Díli-Diretór Ezekutivu Hali ba Dame (HABADA), Abel Pires informa, kazu pesoál Servisu Migrasaun la fó sansaun Ba sidadaun Indonézia (WNI, sigla Indonézia) feto ida  ne’ebé overstay iha Timor-Leste hatudu katak odamatan boot tama-sai Timor-Leste la seguru ona.

Lee Mós: Kazu Pesoál Servisu Migrasaun La Fó Sansaun Ba WNI Feto Ida Overstay iha Investigasaun

Abitante sira tama mai teritoriu TL liuhusi fronteira Batugade, Bobonaro, Foto/Dok.Hatutan.com

ONG HABADA suzere atu autpridade kompetente sira halo  investigasaun sériu ba lala’ok Servisu Migrasaun sira iha postu fronteira, portu ho Aeroportu atu bele fó lisaun ba pratika sira ne’ebé prezudika integridade Timor-Leste hanesan estadu soberanu.

“Servisu Migrasaun ne’e servisu ida ne’ebé esensiál tanba fronteira hanesan odamatan bo’ot ba ita nia nasaun, no  ho akontesimentu  foin dadaun, hanesan  soke boot ida hasoru soberania Timor-Leste nian,” Diretór Ezekutivu HABADA, Abel Pires ba jornalista sira iha nia knaar fatin Golgota, Comoro Díli, Tersa (24/02/2026).

Advertisement

Abel Pires hateten tuir lolos Funsionáriu Migrasaun halao servisu tuir lei no rigor iha servisu hodi tau-matan ba dokumentu sidadaun estránjeiru sira  ne’ebé tama-sai teritoriu  nasionál.

“Sorte bo’ot mídia fó sai tanba ne’e autoridade Timor nian bele deskobre, tuir ami nia observasaun depois video ne’e viral, ita haree husi Ministériu Interiór no Diretora Ezekutiva Servisu Migrasaun nian responde hodi forma  ekipa ida atu investiga pesoál refere.  Ami apresia ba servisu no desizaun  atu halo investigasaun ba pesoál Servisu Migrasaun ne’ebé la aplika koima ka sansaun administrativu ba WNI ne’ebé overstay no viral iha mídia sosiál Facebook,” Abel Pires afirma.

HABADA rekomenda ba Migrasaun labele haree de’it ba kazu ne’ebé dadaun akontese, maibé tenke halo investigasaun komprensivu no halo monitorizasaun no avaliasaun regular ba servisu Migrasaun nian tomak.

HABADA deskonfia katak aktus ida hanesan ne’e la’ós foin mak akontese, maibé  dalaruma bebeik ona hanesan ema hatama sasán ilegal signifika odamatan boot fronteira la seguru.

“Ami husu ba Ministériu Interior atu halo atensaun seriu atu bele loke investigasaun ida ne’ebé kle’an no  bainhira deteta duni ba pesoál ne’ebé fasilita Sidadaun Indonézia ne’e tenke fo sasaun ne’ebé rigór no husu ba Diretór Migrasaun halo servisu avaliasaun ba Migrasaun tanba pesoál Migrasaun ne’ebé destaka iha pontu entrada sira ne’e limitadu inklui fasilidade mós limitadu,” Abel Pires hateten.

Advertisement

Kazu Pesoál Servisu Migrasaun La Fó Sansaun Ba WNI Feto Ida Overstay, Diretor Ezekutivu Fundasaun Mahein (FM) Nelson Belo, konsidera ne’e akontese beibeik ona mak foin virál nia rekomenda ba Ministru Interiór (MI) Francisco da Costa Guterres presiza ba reforma ida boot mais abrajante, luan iha setór seguransa.

Husi sorin seluk, Diretór Ezekutivu Fundasaun Mahein (FM), Nelson Belo, hateten, relasiona akontesimentu ne’e la’ós kazu uniku ne’ebé mak akontese, maibé dala barak ne’e akontese ona, maibé ida ne’e foin mak virál.

Nia hatutan Ministériu Interiór dadaun ne’e presiza haree katak oinsá halo reforma ne’ebé Fundasaun Mahein rekomenda mak ba reforma ida boot mais abrajante, luan iha setór seguransa nian ne’ebé hanesan melloramentu ba Servisu Migrasaun.

“Primeiru iregularidade barak akontese iha tinan barak nia laran, akontese iha setór seguransa laran barak liu iha Polísia Nasionál Timor-Leste (PNTL), instituisaun Servisu Nasionál Intelejensia (SNI)  no agora Servisu Migrasaun. Ida-ne’e hatudu mai ita no governu katak tempu ona atu reforma ba asuntu rua mak asuntu Instituisional no asuntu sira kona-ba rekursu umanus,” Nelson Belo hateten.

Nia dehan, tanba liu-liu PNTL iha tinan barak nia laran politizasaun akontese iha PNTL laran hanesan iha prosesu rekrutamentu  ne’ebé mak sira ezersisiu kontinua nafatin komete iregularidade barak.

Advertisement

Aleinde ne’e ezersisiu sira ne’ebé akontese iha lakuna barak husi Fundasaun Mahein nia monitorizasaun katak presiza iha rotasaun ba ofisiáis ba Servisu Migrasaun fatin sira ne’e iregularmente tenke akontese atu nune’e ita bele halo kontrolu di’ak la bele involve tentasaun subornu ka iregularidade sira ne’ebé foin akontese kestiona públiku nia atensaun”, dehan Diretór Ezekutivu Fundasaun Mahein.

Fundasaun Mahein apoiu ba asaun Diretora Ezekutiva Servisu Migrasaun foti hodi forma ekipa ida halo investigasaun ba kazu ne’ebé viral iha mídia sosiál.

“Hakarak rekomenda ba Ministériu Interiór atu investe jestaun kona-ba treinamentu ba asuntu oinsá mak jere instituisaun Migrasaun ne’e ho di’ak tanba dadaun ne’e ita tama ona ba iha membru ASEAN,” Nelson Belo hateten.

Nelson Belo informa, asuntu sira ne’ebé mak disiplinar nian entaun ne’e kabe ba instituisaun para fó sansaun ba autór fasilita sidadaun Indonézia ne’ebé ultrapassa ho pasaporte mate  maibé la multa.

“Mais kuandu kabe ona ba regras violasaun ba Leí ne’e krime ona, Violasaun boot ona ne’e krime lori ba Ministériu Públiku para bele aplika tuir ita nia Leí vigór,” Diretór Ezekutivu FM esplika.

Advertisement

Fundasaun Mahein husu investigasaun tenke ho sériu atu bele kria kapasitasaun instituisaun ho responsabilidade ida-ne’e importante.

FM rekomenda beibeik ona atu kria ona  polítika seguransa nasionál, hodi nune’e, guia ita oinsá ita bele jere instituisaun sira ne’ebé mak halo knaar ba setór seguransa maibé to’o agora ita seidauk iha polítika seguransa nasionál”,  Diretór Ezekutivu FM Nelson Belo informa.

Jornalista: Juvinal Cabral dos Santos

Advertisement
Continue Reading
Advertisement
Click to comment

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Nasionál

FONGTIL Preokupa ‘Korruptór’ Kalumban Mali, Fujitivu Husi Indonézia Hetan Protesaun iha Timor-Leste

Published

on

By

Hatutan.com, (09 Marsu 2026), Díli– Forum Organizasaun Noun Governamentál Timor-Leste (FONGTIL)  preokupa situasaun ‘kurruptór’ Kalumban Mali sai hanesan fujitivu ka DPO (Daftar Pencarian Orang) Prokuradoria NTT ho Prokuradoria Jerál Repúblika Indonézia nian dezde tinan 2016 ne’ebé hetan protesaun iha Timor-Leste.

(more…)

Continue Reading

Nasionál

Ramos-Horta Alerta Prepara Kondisaun Hasoru Krize Ekonómia Globál

Published

on

By

Hatutan.com, (05 Marsu 2026), Díli–  Funu iha Médiu Oriente entre Amerika hamutuk ho Izraél hasoru Iraun sei afeta ekonomia global, tanba ne’e, Prezidente Repúblika, José Ramos Horta, alerta ona bá Govenrnu  prepara osan husi  fundu soberanu   hodi asegura importasaun ai-han no proteje povu, liu-liu sira ne’ebé kiak liu bainihra mosu  krize ho folin mdrkadu global ne’ebé aas no karun.

(more…)

Continue Reading

Nasionál

Funu iha Médiu Oriente Nia Impaktu Bele Alastra Mai Timor-Leste

Published

on

By

Hatutan.com, (04 Marsu 2026), Díli-Ministru Petroleu no  Rekursu Minerál (MPRM), Francisco da Costa Monteiro, hateten funu iha Médiu Oriente to’o fulan oin nia  impaktu bele alastra mai Timor-Leste hodi fó influensia ba presu konbustivel,  mós impaktu maka’as ba iha ekonomia mundiál.

(more…)

Continue Reading

Trending