Connect with us
Pakote Ahi

Ekonomia

2022, Tinan Da-huluk Governu Implementa Orsamentu Bazeia ba Programa

Published

on

Hatutan.com, (10 Fevereiru 2022), Díli—Tinan 2022 hanesan tinan dahuluk ba implementasaun Orsamentu bazeia ba Programa.

Edifísiu Ministériu Finansas, iha Aitarak-laran. Foto/Hatutan.com.

“Iha OJE 2022, Governu sei implementa Programas 45,” Hatutan.com sita komunikadu hosi Pájina ofisiál facebook Ministériu Finansas (MF).

Notisia iha Relasaun:OJE 2022 ho Montante Billiaun $1,95 Promulgadu

Programa ho orsamentu boot liu maka Boa Governasaun no Jestaun Institusionál ho orsamentu alokadu millaun $317,3 ka 16,3%; tuir kedan ho Programa Igualdade Jéneru no Inkluzaun Sosiál ho orsamentu alokadu $233,3 ka 12%.

Advertisement

Estradas no Pontes mak Programa ne’ebé okupa terseiru lugár ho totál orsamentu liuhosi millaun $202,2 ka 10,4%.

Programa sira seluk ne’ebé ho orsamentu alokadu boot inklui Saúde millaun $107,45 ka 5,53%; Edukasaun & Formasaun millaun $107,33 ka 5,52; no Eletrisidade ho totál orsamentu alokadu millaun $101,73 ka 5,23%.

Hosi Programas 10 maiór, reprezenta kuaze 75% hosi totál orsamentu ho programas lima (top 5) reprezenta kuaze 51%.

𝐒𝐚𝐢𝐝𝐚 𝐦𝐚𝐤 𝐨𝐫𝐬𝐚𝐦𝐞𝐧𝐭𝐮 𝐩𝐮𝐫 𝐩𝐫𝐨𝐠𝐫𝐚𝐦𝐚?

La-hanesan ho orsamentu pur item ka orsamentu konvensionál, Orsamentu pur Programa deskreve no fornese kustu detalladu hosi kada atividade ka programa ne’ebé mak sei implementa ho ninia orsamentu alokadu (Programa ida sei iha objetivu ida maibé bele iha atividades oioin hodi alkansa objetivu refere).

Advertisement

Purezemplu, rezultadu esperadu hosi programa ne’ebé propoin deskreve kompletamente, hamutuk ho nia rekursu nesesáriu, matéria-prima, ekipamentu no kustu pesoál.

Totál atividades ka Programa konstitui Orsamentu pur Programa. Tanbá ne’e, bainhira haree Orsamentu pur Programa, fásil ba ema ida atu bele haree atividade saída de’it mak sei implementa, nia kustu hira no nia rezultadu esperadu.

𝐓𝐚𝐦𝐛𝐚 𝐬𝐚 𝐦𝐮𝐝𝐚 𝐡o𝐬𝐢 𝐨𝐫𝐬𝐚𝐦𝐞𝐧𝐭𝐮 𝐩𝐮𝐫 𝐢𝐭𝐞𝐦 𝐛𝐚 𝐨𝐫𝐬𝐚𝐦𝐞𝐧𝐭𝐮 𝐩𝐮𝐫 𝐩𝐫𝐨𝐠𝐫𝐚𝐦𝐚?

Justifikasaun prinsipál ida hodi muda hosi orsamentu pur item ba orsamentu pur programa maka, orsamentu pur item foku liu ba detalla no input sira.

Dokumentasaun orsamentu pur item dalabarak, barak liu ho pájina ne’ebé kontein tabela sira ne’ebé esplika input sira ba kada entidades orsamentu.

Advertisement

Iha sorin seluk, sistema orsamentu pur programa dezeña hodi muda fokus hosi ‘input’ ba iha ‘output’ ka ‘programa’ – Liña Ministériu sira mak sei fornese servisus, rezultadus alvu husi servisus hirak ne’e, no relatóriu konabá rezultadus hirak ne’e.

Iha enkuadramentu serbisu ida-ne’e, akuntabilidade ba uzu rekursu Governu (kontribuintes nia osan selu impostu) separadu. Ida-ne’e permite: Governu sei akuntavel liután hodi aloka orsamentu ne’ebé própriu ba liña ministériu sira hodi alkansa rezultadu; no Liña ministériu sira mós sei akuntável liután hodi alkansa rezultadu hirak ne’e.

𝐈𝐬𝐭𝐨́𝐫𝐢𝐚 𝐎𝐫𝐬𝐚𝐦𝐞𝐧𝐭𝐮 𝐩𝐮𝐫 𝐏𝐫𝐨𝐠𝐫𝐚𝐦𝐚 𝐢𝐡𝐚 𝐓L

2015: Faze primeiru Orsamentu pur Programa hahú iha Timor-Leste.

2015-2019: Governu Timor-Leste kontinua uza klasifikasaun ekonómiku.

Advertisement

2020: Oitavu Governu Konstitusionál aprezenta ba dahuluk OJE iha forma programátiku.

2021: Oitavu Governu Konstitusionál implementa ba dahuluk, OJE iha forma programátiku.

Iha OJE 2022, Governu halo rasionalizasaun hodi redus númeru Programas hosi 145 ba iha 45.

Ninia objetivu atu: i) Promove investimentu estratéjiku; ii) Garantia servisus públiku ida ne’ebé efisiente no justu; iii) Liga Sistema Informasaun Jestaun Finanseira (FMIS) ho Sistema Dalan Ba Futuru (Sistema Governu hodi ajuda planeamentu, monitorizasaun, akompañamentu no avaliasaun programa públiku); iv) Garantia monitorizasaun atinji metas no alvu-sira; v) Foku ba iha rezultadus duke taxa ezekusaun; vi) Foku ba iha programa balun hodi mellora kualidade no kontrolu husi orsamentu ne’e rasik.

Jornalista: Vito Salvadór

Advertisement

Kontinua Le'e
Advertisement
Hakarak Hato'o Komentariu?

Husik Hela Komentariu

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Ekonomia

JM Automotif Konsidera EDTL,E.P Viola Lei iha Projetu Manutensaun no Fornesimentu Spare Part Karreta

Published

on

Hatutan.com, (25 Jullu 2024), Díli-Na’in bá empréza JM Automotif , Julio Fernandes, konsidera Eletrisidade Timor-Leste, Empréza Públika (EDTL, E.P) viola lei Rejime Jurídiku Aprovizionamentu (RJA) kona-bá konkursu públiku bá projetu manutensaun no fornesimentu Spare Part karreta iha EDTL, E.P. 

(more…)

Kontinua Le'e

Ekonomia

Ezekusaun OJE 2024 Tenke ho Kualidade Tuir Programa

Published

on

Hatutan.com, (24 Jullu 2024), Díli-Ministra Finansas (MF), Santina José Rodrigues F. Viegas Cardoso, husu bá liña ministériu sira atu labele gasta arbiru osan, maibé husu atu ezekusaun Orsamentu Jerál Estadu (OJE) 2024 nian tenke ezekuta ho kualidade no gasta tuir programa sira ne’ebé XI Governu konstitusionál hatuur tiha ona.

(more…)

Kontinua Le'e

Ekonomia

Konsellu Ministru Fó Podér Tomak bá Ministru Marcos da Cruz Asina Akordu Konsolidasaun Kooperasaun Agríkola ho Xina

Published

on

Hatutan.com, (24 Jullu 2024), Díli-Konsellu Ministrus hala’o sorumutuk iha Palásiu Governu,  Dili, Kuarta (24/07/2024), hodi deside no delibera fó podér tomak ba Ministru Agrikultura, Pekuária, Peska no Floresta, Marcos da Cruz, atu asina memorandu entendimentu entre Ministériu Agrikultura, Pekuária, Peska no Floresta, Repúblika Demokrátika Timor-Leste no Ministériu Agrikultura no Asuntu Rurais Repúblika Populár Xina kona-ba Konsolidasaun Kooperasaun Agríkola.

(more…)

Kontinua Le'e
Advertisement

Trending