Connect with us
Pakote Ahi

Ekonomia

Ezekusaun OJE 2022 iha Trimestre Dahuluk Atinje 8%

Published

on

Hatutan.com, (26 Abríl 2022), Díli— Taxa ezekusaun reál Orsamentu Jerál Estadu (OJE) 2022 to’o iha loron 31 fulan Marsu 2022, atinji ona millaun $160,8 ka 8% hosi totál OJE aprovadu billiaun $1,967.8 montante aprovadu ida-ne’e esklui orsamentu ba INSS.

Ezekusaun tuir Klasifikasaun Ekonómiku

Taxa ezekusaun reál tuir klasifikasaun ekonómiku, aas liu mak iha kategoria Saláriu no Vensimentu ne’ebé ezekuta ona millaun $60,5 ka 24% hosi orsamentu alokadu millaun $256,9.

Advertisement

Lee Mós: OJE 2022 ho Montante Billiaun $1,95 Promulgadu

Tuir kedan ho Bens no Servisus ne’ebé ezekuta ona millaun $46,4 ka 9% hosi orsamentu alokadu millaun $503,4.

Transferénsia Públiku ezekuta ona millaun $49,6 ka 7% hosi orsamentu alokadu millaun $718,7. Kapitál Menór $206 mil ka 0,4% hosi totál categoria millaun $46,7.

Enkuantu Kapitál Dezenvolvimentu, kategoria importante ida ne’ebé bele fó kampu traballu no jere empregu rai-laran foin mak ezekuta de’it 1% ka millaun $4 hosi totál orsamentu alokadu millaun $442,2.

Ezekusaun tuir Programa

Advertisement

Durante Trimestre Dahuluk, maior persentajen ezekusaun orsamentu konsentra iha programa sira hanesan tuir-mai ne’e: Polítika Esternu atinji 37% hosi totál orsamentu alokadu.

Tuir kedan ho programa Edukasaun no Treinamentu ne’ebé atinji 19%. Programa Seguransa Nasionál tuur iha terseiru lugar ho 18% tuir kedan ho Programa Saúde 17%.

“Programa Boa Governasaun no Programa Desentralizasaun Administrativa nia ezekusaun atinji 15%, Programa Jestaun Finanseira 14%, Programa Igualdade Jeneru no Inkluzaun Sosiál 11 % no Defeza Nasionál 10%,” Hatuna.com sita Komunikadu.

Ezekusaun Liña Ministériu

Ezekusaun Liña Ministériu to’o iha Trimestre Dahuluk aas liu mak Ministériu Negósius Estranjeirus no Kooperasaun ne’ebé atinji ona 33%.

Advertisement

Tuir kedan ho PCM 26%. MNEK no PCM nia taxa ezekusaun ne’e liu espetativa (25%) iha Trimestre Dahuluk.

Ministériu ba Asuntus Kombatentes Libertasaun Nasionál 24%. Enkuantu Liña Ministériu sira ne’ebé mak nia persentajen ezekusaun ki’ik liu iha Trimestre Dahuluk maka Ministériu Obras Públikas 2%, MTCI 2%, SeKoop 1% no MPRM 0,2%.

Ezekusaun Órgaun Servisus no Fundu Autónoma sira (OSFA)

STAE atinji 39%, persentajen ida-ne’e mak aas liu iha finál Trimestre Dahuluk entre OSFA sira. Parlamentu Nasionál mak hanesan segunda entidade OSFA ne’ebé atinji maior persentajen ho 20%.

Tuir kedan ho IPB, 19%. OSFA sira ne’ebé nia persentajen ezekusaun ki’ik liu iha finál Trimestre Dahuluk mak SNAEM 9%, IQTL 7% ho SASCAS 1%.

Advertisement

Ezekusaun iha nível Munisípiu

Taxa ezekusaun OJE 2022 iha nível munisípiu hatudu progresu di’ak iha Trimestre Dahuluk. To’o iha 31 fulan-marsu 2022, iha munisípiu neen mak nia ezekusaun di’ak hanesan Munisípiu Manufahi 23%, Lautem 21%, Covalima no Ainaro 20% no Munisípiu Baukau no Likisá 19%.

Progresu ezekusaun ida ne’ebé di’ak ne’e, sei kontinua fasilita polítika desentralizasaun Oitavu Governu Konstitusionál ne’ebé lidera hosi Primeiru-Ministru, Jenerál Taur Matan Ruak.

Servisus desentralizasaun ne’e rasik lidera hosi Ministériu Administrasaun Estatál.

Ezekusaun tuir kategoria Fundu

Advertisement

Fundu Administrasaun no Autoridade Munisipál nia ezekusaun atinji 15% – maior persentajen ezekusaun entre Fundu hotuhotu.

Tuir kedan ho Fundu OSFA 14%. Fundu Dezenvolvimentu Kapitál Umanu (FDCH, sigla Portugés) no Liña Ministeriál atinji 10% no RAEOA 5%.

Enkuantu Fundu Covid-19 no Fundu Instraesturura (FI) nia ezekusaun mak ki’ik liu, foin mak atinji 3% no 1% iha Trimestre Dahuluk nia rohan.

Ba oin, Governu sei aselera prosesu aprovizionamentu no estabelese kontratu sira. Importante tebes atu eleva taxa ezekusaun liuliu FI iha Trimestre Daruak no Datoluk tanba komponente ne’e sei ajuda dudu kresimentu ekonómiku, kria empregu iha rai-laran no hadi’ak imajen nasaun liuhosi dezenvolvimentu infraestrutura esensiál sira.

Lee Mós:Dekretu Governu Kona-bá Regra Ezekusaun OJE 2022 Aprovadu

Advertisement

Jornalista: Vito Salvadór

Kontinua Le'e
Advertisement
Hakarak Hato'o Komentariu?

Husik Hela Komentariu

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Ekonomia

Indonesia Salurkan Rp 4,4 Miliar Dukung Program Reformasi Manajemen Keuangan Timor-Leste

Published

on

Hatutan.com, (16 Mei 2024), Dili– Pemerintah Republik Indonesia melalui Lembaga Dana Kerja Sama Pembangunan Internasional (LDKPI) atau Indonesian AID menyalurkan bantuan dengan nilai Rp 4,4 miliar untuk pelaksanaan program reformasi manajemen keuangan Timor-Leste (Financial Management Reform Program): Development of Public and Private Accounting Standards dan Executive Development Program: Indonesian Government Financial Management System Training for Timor-Leste.

(more…)

Kontinua Le'e

Ekonomia

18 Maiu 2024, Aero Dili Lansa Vou Dahuluk Díli-Oecusse

Published

on

Hatutan.com, (14 Maiu 2024), Díli—Aviaun komersiál Timoroan nian, Aero Dili, Sábadu 18 fulan-Maiu 2024, halo inaugural flight ka lansa vou dahuluk bá Rejiaun Administrativu Espesiál Oe-Cusse Ambeno (RAEOA).

(more…)

Kontinua Le'e

Ekonomia

ENERPROCO Vs Timor Gap, Prontu Ona bá Tribunál Arbitrajen iha Singapura

Published

on

Hatutan.com, (14 Maiu 2024), Díli—Kompañia konsultór  internasionál ENERPROCO  rejistu ona kazu disputa kontratuál hasoru empreza estatál Timor nian, Timor Gap tanba sira konsidera jestór atuál Timor Gap hapara sira-nia kontratu la tuir prosedimentu kontratuál inklui seidauk halo pagamentu bá sira tuir fatura ka invoices lima (5) ne’ebé mak sira submete ona bá Timor Gap.

(more…)

Kontinua Le'e
Advertisement

Trending