Connect with us
Pakote Ahi

Polítika

Lere Anan Timur Sei Promove Diálogu no Halibur Jerasaun Tuan

Published

on

Hatutan.com, (15 Marsu 2022), Díli- Kandidatu Prezidente Repúblika 2022-2027, Jenerál Reformadu Tito da Costa alias Lere Anan Timur, sei halibur jerasaun tuan liuhosi promove diálogu hodi garante unidade nasionál.

Notísia iha Relasaun: Husik Hela Viqueque, Lere Kumprimenta Xanana ho Horta iha Larigutu

Kandidatu PR 2022-2027, Jenerál Reformadu Lere Anan Timur. Foto/Hatutan.com

“Hanesan alin, ha’u sei ba buka maun sira atu bolu sira hamutuk dezenvolve rai ne’e,”  Lere Anan Timur (LAT) deklara perante militante no simpatizante sira iha nia kampaña eleisaun prezidensiál ne’ebé hala’o iha kampu Taibessi, Dili, Tersa (15/03/2022).

Lera Anan Timur nia  razaun fundamentu  husi nia kandidatura ba Prezidente Repúblika 2022-2027, marka diferensa ho kandidatu sira hodi tau responsabilidade morál atu liberta povu ba moris tuir prinsípiu demokrasia.

Advertisement

Nia tau konfiansa iha inan-aman no apoiante sira atu ho fuan no domin  vota  nia ho númeru sorteiu 8 iha loron 19 fulan-Marsu ne’e, hodi sai prezidente ida ba povu no prezidente ida ne’ebé sei hakru’uk ba Konstituisaun.

 “Imi mai ho fuan no laran tamba ne’e ha’u fiar imi sei fó votu ba ha’u fila ba hateten ba imi nia família no parente sira atu vota ba numeru ualu (8),” Lere Anan Timur hateten.

Lere Anan Timur mós kompromete solusiona problema arte marsiál iha Timor Leste hodi garante ema hotu moris ho liberdade hodi kontribui ba dezenvolvimentu nasionál.

Iha fatin hanesan, koordenadór kampaña Kandidatu PR Lere Anan Timur iha Munisípiu Díli, Bernadino de Cristo Pereira “Teki Timur” hateten, hamutuk ho Tenente jeneral reformadu Lere Anan Timur maka bele  marka diferensa atu sai prezidente ba Timor-Leste no ba povu, signifika  la’ós ba grupu ka partidu.

Teki Timur husu atu Lere Anan Timur kumpre nia kompromisu hodi hakotu problema arte marsiál atu ema hotu moris livre hanesan estadu direitu, independente no soberani hodi hakilar “terra livre ,povu livre”.

Advertisement

“Ita nia preokupasaun mak terra livre, maibé povu la livre tamba laiha unidade nasionál, grupu ho grupu sei oho-malu tamba ne’e Lere Anan Timur tenke marka diferensa hodi konsolida pás no estabilidade,” Teki Timur hateten.

Teki Timur hatutan durante tinan-20  Timor-Leste ukun an, problema ne’ebé nunka hotu mak problema arte marsiál tamba ne’e Lere Anan Timur  iha kampaña  la insulta lider sira seluk, maibé sei hamutuk atu buka solusaun ba problema sosiál ne’ebé povu enfrenta.

Jornalista: Vito Salvador

Advertisement
Kontinua Le'e
Advertisement
Hakarak Hato'o Komentariu?

Husik Hela Komentariu

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Polítika

PN-MNEK Diskute Lei Protokolu Estadu

Published

on

Hatutan.com, (18 Abríl 2024), Díli—Parlamentu Nasionál (PN), liuhosi Komisaun B ne’ebé trata asuntu Negósiu Estrajeiru Defeza no Seguransa halo audiénsia ho Ministeriru Negósiu Estranjeiru no Kooperasaun (MNEK), hodi halo diskusaun bá Projetu Lei Númeuru 7/VI (1°) Protokulu Estadu.

(more…)

Kontinua Le'e

Polítika

Xefe Estadu Kontente Tribunál Rekursu Absolve “Kalohan” Hosi Pena Efetivu Tinan Lima

Published

on

Hatutan.com, (18 Abríl 2024), Díli—Prezidente Repúblika (PR), José Ramos-Horta kontente no parabeniza Tribunál Rekursu (TR) ne’ebé liberta António da Conceição “Kalohan” hosi pena prizaun efetivu tinan lima ne’ebé fó hosi Tribunál Judisiál Primeira Instánsia Díli (TJPID).

(more…)

Kontinua Le'e

Polítika

Ramos-Horta Kondena Membru PCIC Husu Osan, Laiha Baze Legál bá Fuzitivu Teves Hetan Azilu Polítiku iha TL

Published

on

Hatutan.com, (18 Abríl 2024), Díli—Prezidente Repúblika (PR), José Ramos-Horta kondena aktu membru Polísia Cientifica Investigação Criminal (PCIC) ne’ebé husu osan bá fuzitivu Arnolf Teves Jr nia oan mane tanba ida-ne’e hamonu dignidade instituisaun no perigozu.

(more…)

Kontinua Le'e
Advertisement

Trending