Connect with us
Pakote Ahi

Polítika

CNE Fó Oras 24 ba Reklamasaun

Published

on

Hatutan.com, (27 Marsu 2022), Díli—Comissăo Nacional de Eleições (CNE), konklui ona apuramentu nasionál ba votu nulu no reklamadu sira, ne’ebé rejista hosi sentru votasaun hotu iha territóriu nasionál inklui Austrália, Portugál, Korea, Inglaterra ho Irlándia ba eleisaun Prezidensiál tinan 2022 ne’ebé realiza ona iha 19 Marsu.

Observadór nasionál no internasionál sira husi G7+ iha Sentru Votasaun EBC 01 Farol, Dili. Foto/Hatutan.com

CNE konklui rezultadu apuramentu nasionál ne’e iha Domingu 27 Marsu, tuku 17:00 oras Timor-Leste no sei fó tempu 24 oras ba reklamasaun hosi kandidatura ne’ebé la aseita ho rezultadu ne’e no sei submete hikas ba Tribunál Rekursu (TR) hodi valida akta rezultadu apuramentu nasionál ne’e.

Notisia iha Relasaun:Apuramentu Nasionál, Horta Votu Barak liu no Ángela Freitas Oitoan liu

Rezultadu apuramentu nasionál hatudu katak kandidatu 16 hetan votus diferente ho rezultadu hosi STAE no iha aumentu oitoan.

Advertisement

Rezultadu apuramentu ne’e Hatutan.com deskreve tuir versaun órgaun eleitorál rua mak hanesan Sekretariadu Tékniku Administrasaun Eleitorál (STAE) ho Comissăo Nacional de Eleições (CNE), hahú hosi kandidatu ne’ebé hetan votus barak liu to’o ida ne’ebé hetan votus oitoan liu.

  1. Okupa hosi Kandidatu José Ramos Horta ho númeru sorteiu 14, iha apuramentu STAE nia hetan votus 301.481 ho nia persentajen 46,58%. Apuramentu CNE nia hetan votus 303.477 ho persentajen 46,6%.
  2. Okupa hosi Kandidatu Francisco Guterres Lú Olo ho númeru sorteiru 6, iha apuramentu STAE nian hetan votus 143.408 ho persentajen 22,16%. Hosi parte CNE nian hetan votus 144.282 ho presentajen 22,1%.
  3. Okupa hosi kandidata Armanda Berta dos Santos ho númeru sorteiu 9, iha apuramentu STAE nia hetan votus 56.289 ho persentajen 8,70%. Apuramentu CNE nian iha votus 56.690 ho persentajen 8,7%.
  4. Lere Anan Timur ho númeru sorteiu 8, iha apuramentu STAE nia hetan votus 48.959 ho persentajen 7,57% no apuramentu CNE nian iha votu 49.314 ho persentajen 7,6%.
  5. Kandidatu Mariano Assanami Sabino ho númeru sorteiu 4 iha apuramentu STAE nian heten votus 47.008 ho persentajen 7,26%. Apuramentu CNE nian hetan votus 47.334 ho persentajen 7,3%.
  6. Ancleto Ferreira Bento ho númeru sorteiu 5 iha apuramentu STAE nian hetan 13.059 ho persentajen 2,02%. Apuramentu Hosi CNE nian hetan votus 13.205 ho pursentu 2,0%.
  7. Kandidatu Martinho Gusmão ho númeru sorteiu 13 iha apuramentu STAE nian hetan votus 8.485 ho pursentu 1,31% no apuramentu hosi CNE nian hetan votus 8.598 ho pursentu 1,3%.
  8. Hermes da Rosa Coreia Barros ho númeru sorteiu 2 iha apuramentu STAE nia hetan votus 7.958 ho pursetu 1,23%. Apuramentu CNE nian hetan votus 8.030 ho pursentu 1,2%.
  9. Kandidata Milena Pires ho númeru sorteiu 7 iha apuramentu STAE nian hetan votus 5.335 ho pursentu 0,82%, apuramentu CNE nian hetan votus 5.430 ho 0,8%.
  10. Isabel Ferreira ho númeru sorteiu 1 iha apuramentu STAE nian iha votus 4.165 ho 0,64%. Apuramentu CNE nian iha votus 4.219 ho 0,6%.
  11. Felizberto Araújo Duarte ho númeru sorteiu 15 iha apuramentu STAE nian hetan votus 2.615 ho persentajen 0,40%. Apuramentu CNE nian iha 2.709 votus ho persentajen 0,4%.
  12. Kandidatu Constâncio Pinto ho númeru sorteiu 11 iha apuramentu STAE nian hetan votus 2.474 ho persentajen 0,38%. Apuramentu CNE nian iha votus 2.520 ho persentajen 0,4%.
  13. Kandidatu Rogerio Lobato ho númeru sorteiu 4 iha apuramentu STAE nian hetan votus 2.028 persentajen 0,31%. Apuramentu CNE nian iha votus 2.058 ho persentajen 0,3%.
  14. Kandidatu Virgílio Guterres apuramentu ho númeru sorteiu 12 iha apuramentu STAE nian hetan votus 1.685 persentajen 0,26%. Apuramentu CNE nian iha votus 1.720 persentajen 0,3%.
  15. Kandidatu Antero Bendito da Silva ho númeru sorteiu 10 iha apuramentu STAE nian hetan votus 1.531 ho persentajen 0,24%. Apuramentu CNE nian iha votus 1.562 ho persentajen 0,2%.
  16. Kandidata Ángela Freitas ho númeru sorteiu 3 iha apuramentu STAE nian hetan votus 692 ho persentajen 0,11%. Apuramentu CNE nian iha votus 711 ho persentajen 0,1%.

Hosi rezultadu ne’e, iha loron Segunda tuku 18:00 CNE sei remete ba TR hodi fó avaliasaun ba akta refere.

“Depois de rezultadu ne’e fó-sai, fó tempu oras 24 ba interesante ka kandidatu sira hakarak kontesta kona-bá rezultadu ne’e. Maibé bainhira iha Segunda to’o tuku 17:00 laiha kontestasaun maka iha tuku 18:00 CNE tenki remete ba TR hodi foti desizaun  no valida prosesu tomak,” Prezidente CNE, José Agostinho da Costa Belo hateten ba jornalista sira hafoin anunsiu rezultadu apuramentu nasionál iha salaun Larigutu CNE, Caicoli, Dili, Domingu (27/03/2022).

Hosi apuramentu STAE nian totál votantes iha eleisaun Prezidensiál 2022 hamutuk 647.172, votu nulu, branku, rezeitadu no abandonadu hamutuk 16.934.

Hosi apuramentu CNE nian totál votantes iha eleisaun Prezidensiál 2022 hamutuk 664.106 ho totál votus válidu 651.859 ka 98,16% votu nulu 8.386 (1,26%), branku 3.743 (0,56%), rezeitadu 65 (0,1%) no reklamadu 0.

Jornalista: Carmelita Isaac

Advertisement

Kontinua Le'e
Advertisement
Hakarak Hato'o Komentariu?

Husik Hela Komentariu

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Polítika

Taur Informa bá Ramos-Horta, Kazu Asidente iha Atambua Taka Ona

Published

on

Hatutan.com, (24 Jullu 2024), Díli—Eis Prezidente Repúblika, Jenerál reformadu Taur Matan Ruak informa bá Prezidente Repúblika (PR), José Ramos-Horta kona-bá asidente tráfiku iha Atambua provínsia Nusa Tenggara Timur (NTT), Indonézia hafoin fila hosi Rejiaun Administrativa Espesiál Oe-cusse-Ambeno (RAEOA), iha loron 22 fulan-jullu taka ona.

(more…)

Kontinua Le'e

Polítika

PN Preokupa Sigaru Illegál Nakonu iha TL

Published

on

Hatutan.com, (24 Jullu 2024), Dilí—Parlamentu Nasionál (PN) preokupa no husu Governu atu tau atensaun bá kontentór balun ne’ebé mak hatama sigaru la tuir dalan legál no oras ne’e nakonu iha Timor-Leste (TL).

(more…)

Kontinua Le'e

Polítika

Taur Matan Ruak Prontu Kolabora ho Auditoria Ne’ebé Xanana Inisia

Published

on

Hatutan.com, (24 Jullu 2024), Díli- Primeiru-Ministru  iha VIII Governu Konstitusionál,   Jenerál Reformadu Taur Matan Ruak,  prontu kolabora ho prosesu aauditoria internasionál ne’ebé IX Governu Konstitusionál lidera husi Primeiru-Ministru (PM) Xanana Gusmão  sei halo ho intensaun atu hadi’a jestaun institusionál hodi garante boa-governasaun.

(more…)

Kontinua Le'e
Advertisement

Trending