Connect with us
Pakote Ahi

Nasionál

Família Olandés ho Asosiasaun HAK Harii Monumentu Sander Robert Thoenes

Published

on

Hatutan.com, (08 Novembru 2023), Díli—Asosiasaun HAK Timor-Leste hamutuk ho família Olandés hosi saudozu Sanders Robert Thoenes nian harii monumentu Sander Robert Thoenes iha nia fatin mate iha sikun Igreja Sagradu Korasaun Jesus, Becora, Díli.

Lee Mós: HAK Kontinua Memoriza Dedikasaun Jornalista Sanders Robert Thoenes bá Libertasaun TL

Família Olandés ho Asosiasaun HAK harii monumentu Saudozu Sander Robert Thoenes. Foto/Elio dos Santos da Costa

Monumentu jornalista Sander  Robert Thoenes nian ne’e inaugura ofisial, Kuarta (08/11/2023), hale’u oras tuku 18.00 Otl, ne’ebé partisipa hosi família rasik, asosiasaun HAK, Conselho de Imprensa de Timor-Leste ho mós konvidadu sira seluk hosi akadémiku no sosiedade sivíl.

Sander Robert Thoenes, sidadaun Olanda (idade tinan 27)  mate tanba hetan oho hosi militár Indonézia ho milisia pro-autonomia iha loron 21 fulan-Setembru 1999 iha Igreja Becora nia oin.

Advertisement

Sander Robert Thoenes hala’o nia knar jornalizmu iha Timor-Leste iha situasaun molok Konsulta Populár (Referendum) 1999 hodi divulga informasaun no lia-loos  sira kona-bá violasaun direitu umanu ne’ebé halo hosi rejime militár Indonézia ho nia aliadu sira iha Timor-Leste.

Iha serimónia inaugurasaun monumentu  Sander Robert Thoenes  nian ne’e, reprezenta família hosi grupu ema Holandes iha Timor-Leste, Hily Bouwman hateten, iha tinan hirak liubá, família hamutuk ho Asosiasaun HAK halo planu atu harii  monumentu bá Sander Robert Thoenes. Basá, família sira haree katak fatin mete Sander Robert Thoenes nian ne’e la seguru no la furak tanba iha kedas estrada ibun.

Nia hateten, bainhira ema bá vizita ka sunu lilin iha fatin mate Sander Robert Thoenes nian ne’e hamriik fatin mós la iha. Ho ida ne’e mak tau hanoin hamutuk iha tempu ruma sei tau Sander Robert Thoenes nia monumentu iha fatin furak ida no konsege halo duni.

Tuir Hily Bouwman, monumentu ne’e la’ós bá Sander de’it, maibé iha símbolu boot ida atu fó inspirasaun bá juventude, ativista, jornalista no ema hotu-hotu atu labele haluha tamba iha istória lubun ida.

Monumentu ne’e nu’udár kontribuisaun boot hosi ema iha Olanda, ativista sira Indonézia inklui Timor Leste no Saudozu Sander nia kolega jornalista internasionál sira tau hamutuk osan hodi realiza ka harii monumentu foun ida ne’e.

Advertisement

“Agradese tebes tanba ohin loraik bele hamutuk iha fatin hodi halo inaugurasaun bá monumentu foun   Sander Robert Thoenes nian,” Hily Bouwman hateten.

Iha fatin hanesan prezidente Ezekutivu Asosiasaun HAK, Feliciano da Costa Araújo klarifika oinsá mak kooperasaun ka komunikasaun ho  Pároku Sagradu Korasaun Jesus Becora no mós ho família Sander Robert Thoenes nian atu oinsá mak bele harii Sander nia monumentu ida-ne’e.

“Hosi asosiasaun HAK rasik ho nia ekipa inklui mós aliadu sira hotu, ami agradese tebes bá biban ida-ne’e  pároku Becora ne’ebé fó ona fatin mai ami atu harii monumentu ida ne’ebé rekoñese bá dedikasaun boot  Sander Robert Thoenes nian hala’o nia knar hanesan jornalista,” Feliciano da Costa Araújo hateten.

HAK hato’o nia agradesimentu ida boot tebes bá suporta hotu hosi família Olandes Sander Robert Thoenes nian durante hala’o servisu harii monumentu ne’e no mós bá sira seluk ne’ebé la mensiona iha ne’e.

Monumentu Sauddozu Sander Robert Thoenes iha árredor Igreja Becora, Díli. Foto/Elio dos Santos da Costa

Biban ne’e, reprezentante Administradór Postu Administrativu Kristu Liurai (Crito Rei),  Fernando Araújo, hato’o agradese ida kle’an tebes bá família Saudozu Sander Robert Thoenes ne’ebé husik hela sira-nia oan no membru família ida mai halo misaun haklaken lia-loos bá mundu kona-bá Timor-Leste nia sofrimentu sira luta bá ukun rasik an.

“Ita-boot sira-nia oan ida ne’ebé oferese an mai akompaña situasaun iha Timor-Leste no ikus mai nia fó an bá mate bá rai doben ida-ne’e. Ho nia mate ida ne’e, ita hotu-hotu no família sira triste tanba ho nia dedikasaun fó an to’o mate, maibé Timor Leste hetan duni ukun rasik an,” Fernando Araújo hateten.

Advertisement

Nia lori komunidade Postu Administrativu Kristu Liurai ka Cristo Rei agradese bá família Sander Robert Thoenes nian iha Olanda, maske sira hotu la marka prezensa iha ne’e, maibé sira nia ran maluk ne’ebé mak fó an áa mate iha Timor Leste ohin konsege harii duni nia monumentu foun.

Administradór Parókia Sagradu Korasaun  Jesus, Becora, Pe. Bernardo Domingos Pereira Paiva, afirma buat ida lia-loos ne’e ezije sakrefisiu no ida seluk mós ezije bá mate tanba ema ne’ebé ko’alia lia-loos ka defende justisa ne’e nia ultima mak mate.

Nia fó  sasin katak jornalista internasionál Sander Robert Thoenes mate loos iha aredór igreja Parókia Becora  no populasaun sira iha ne’e koñese ho di’ak tebes trajédia ida-ne’e.

 “Ita tau nia monumentu iha ne’e atu ita hotu hanoin nia hanesan jornalista ida ne’ebé defende lia-loos to’o mate ba lia-loos ” Amu Domingos Pereira Paiva haktuir.

Hanesan uma kreda liuliu hosi parte Parókia Becora nian iha misa loroloron sempre reza bá sira atu sira nia klamar bele hetan fatin di’ak iha Aman Maromak Nia Kadunan Santu.

Advertisement

CI Hanoin atu Kria Prémiu Sander Robert Thoenes

Prezidente CI, Oteleio Ote ho família saudozu Sander robert Thoenes sunu-lilin no tau ai-funan bá monumentu Sander Robert Thoenes. Foto/Elio dos Santos da Costa

Prezidente Conselho de Imprensa de Timor-Leste, Otelio Ote fó sasin, iha tinan 1999  bá kotuk, sira jornalista kuaze la’o hale’u Díli laran, maibé bainhira Sander Robert Thoenes mate iha ne’e, sira barak la iha oin, atu haree direita kona-bá Sander Robert Thoenes  nia terus.

“Hanesan jornalista iha buat tolu mak sempre prontu ida sai vítima bá tempu, matéria no ikus liu sai vítima ba ita-an rasik, hirak ne’e mak ita-nia kompromisu. Ita la sura terus ida ne’ebe boot liu hosi terus sira seluk. Tamba luta ne’ebé mak belit iha jornalista sira-nia isin mak lia-loos” Otelio Ote, jornalista antigu dezde tempu Indonézia nian ne’e hateten.

Nia dehan hanesan jornalista iha tempu Indonesia nian iha Timor-Leste hatene hela jornalista Sander Robert Thoenes no mós sira seluk ne’ebé mate bá rai Timor, inklui jornalista internasionál na’in-lima ne’ebé mate iha Balibo iha loron 16 fulan-Outubru 1975.

Conselho Imprensa hanesan órgaun reguladór setór komunikasaun sosiál nian sai sombriña ba mídia no jornalista sira hotu no mós jornalista estranjeiru sira ne’ebé mate iha rai Timor-Leste tamba oferese sira-nia an tomak ajuda povu Timor-Leste nia luta bá independénsia.

“Ha’u lori komunidade mídia no instituisaun mídia sira hotu agradese bá família hosi jornalista saudozu Sander Robert Thoenes nian iha hanoin halo kooperasaun di’ak halo nia monumentu maske iha de’it espasu ladún di’ak,” Otelio Ote tenik.

Advertisement

Prezidente Konsellu Imprensa hateten katak agora daudauk bá Sander Robert Thoenes ne’e nia seidauk tau iha prémiu kategoria bá mídia, maibé iha hanoin ona atu tinan sira tuir mai oinsá mak bele hamosu prémiu ida bá jornalista ka mídia sira ho kategoria prémiu Sander Robert Thoenes.

Jornalista Estajiáriu : Lazaro Pereira Quefi

 

 

Advertisement
Kontinua Le'e
Advertisement
Hakarak Hato'o Komentariu?

Husik Hela Komentariu

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Nasionál

Sei Foti Hotu Veíkulu Estadu Ne’ebé Estasiona iha Kargu Xefia Sira-Nia Uma

Published

on

Hatutan.com, (26 Abríl 2024), Díli-Ekipa fiskalizasaun konjunta sei bá foti obrigatóriu veíkulu (karreta ho motór)  Estadu nian ne’ebé durante ne’e estasiona iha utilizadór sira-nia rezidénsia privadu.

(more…)

Kontinua Le'e

Nasionál

Papél Mídia Importante Hodi Kontribui bá Prezerva Memória Pasadu

Published

on

Hatutan.com, (24 Abríl 2024), Díli-Centro Nacional CHEGA! Institutu Públiku (CNC, I.P) konsidera mídia ka jornalista sira-nini papél importante tebes atu bele halo kobertura kona-bá akontesimentu sira istóriku hodi bele kontribui bá prezerva memória sira pasadu nian.

(more…)

Kontinua Le'e

Nasionál

Posibilidade Governu Aprezenta Kandidatu Foun Komisáriu CAC

Published

on

Hatutan.com, (23 Abríl 2024), Díli– Vise-Ministru Asuntu Parlamentár,  Áderito da Costa Hugo, informa proposta Lei, 2ª alterasaun bá Lei n°8/2009, 15 de jullu kona-bá Komisaun Anti-Korrupsaun (CAC siglá portugés), aprova  final global ona iha Parlamentu Nasionál iha loron 22 fulan-Abríl,  ho nune’e, Governu sei haree fali timoroan feto ka mane ne’ebé prenxe rekizitu hodi kandidatu  bá komisáriu CAC atu aprezenta bá Parlamentu Nasionál hodi hakat bá eleisaun.

(more…)

Kontinua Le'e
Advertisement

Trending