Connect with us
Pakote Ahi

Ekonomia

Ajénsia navegasaun hasa’e kustu transporta kontentór tuir gostu

Published

on

Hatutan.com, (15 Setembru 2021), Díli-Importadór sira iha Timor-Leste “ladun kontente” ho aumentu kustu transporta kontentór hosi ajénsia navegasaun sira iha Timor-Leste.

Dokumentu ne’ebé Hatutan.com asesu hosi fontes importadór balun hatudu katak Ajénsia  Navegasaun MERATUS kuaze kada fulan hasa’e kustu transporta kontentór (shipping rates) ne’ebé tuir importadór sira la balansu no la rasionál. 

 Kustu kontentór 20 feed

Advertisement

Iha dokumentu ne’e hatudu, hahú  loron 16 fulan-Marsu 2021, Ajénsia Navegasaun MERATUS hasa’e kustu ba kontentór kada 20 feed $100.00 no iha fali loron 24 fulan-Agostu 2021, hasa’e ba  $175.00 no iha ona avizu hasa’e tan iha loron 27 fulan-Setembru 2021 ba $225.00. Ho nune’e, presu transporte kada kontentór ho medida 20 feed sa’e tiha ba $1,650.00.

 Kustu kontentór 40 feed  

Kona fali ba kontentór ho medida 40 feed nia kustu antes $2,000.00 kada kontentór, maibé iha loron 16 fulan-Marsu 2021,  Ajénsia Navegasaun MERATUS hasa’e tan $190.00.  Iha fali loron 24 fulan-Agostu hasa’e  $332.00, no iha loron 27 Setembru, tinan ne’e, hasa’e tan ba $427.00. Ho nune’e, kustu ba kada kontentór 40 feed $2,950.00. 

Mezmu Timor-Leste nudár nasaun ne’ebé nia kustu taxa importasaun ki’ik liu kompara ho nasaun seluk iha mundu, maibé ho kustu transporte kontentór ne’ebé sa’e maka’as kada fulan fó impaktu ba sasán importasaun nia  folin sa’e maka’as iha merkadu nasionál.   

Kompara karik kustu transportasaun (shipping rates) kada kontentór hosi   Los Angles mai Jakarta-Indonézia $847,  Miami-Jakarta $1,081, Barcelona-Jakarta $1,153.

Advertisement

Shipping rates hosi Barcelona-Semarang, Indonézia kustu DV20 $1,106, DV40 $1,876 no 40HC $1,408.

Shipping rates hosi Estadus Unidus Amérika mai Indonézia, Seattle-Jakarta  kategoria DV20 $648, DV40 $1,016 no 40HC $1,266.  Hosi fali  Nova Yorke-Belawan, Sumatra; DV20 $660, DV40 $709 no 40HC $1,178 no seluk-seluk tan.

MERATUS la fó komentáriu

Ba informasaun sira-ne’e, kuarta (15/09/2021), tuku 10:15 oras Timor-Leste, Hatutan.com hakat to’o edifísiu Ajénsia MERATUS  nian iha Bairru Grilos, Díli, hodi halo konfirmasaun no  hasoru malu ho Romy Karundeng nudár jerente ida iha MERATUS Díli, maibé  Romy Karundeng  labele fó komentáriu ho razaun nia laiha autoridade atu ko’alia tanba iha nia superiór  iha Surabaya-Indonézia  mak bele ko’alia.

Ajénsia navegasaun bele iha razaun  

Advertisement

Emprezariu Nasionál, Lourençp de Oliveira. Foto/Hatutan.com

Hosi sorin seluk, Lourenço de Oliveira nudár Timoroan ne’ebé investe iha ajénsia navegasaun iha Timor-Leste, fó hanoin katak, ajénsia navegasaun sira, inklui MERATUS  hasa’e  kustu transporta kontentór hosi rai-li’ur mai Díli bele iha razaun rua.

Primeiru razaun, MERATUS hasa’e kustu purké laiha kompetisaun no razaun daruak, se MERATUS hasae purké kargu ne’e la maximal para nia atu tula mai.

“Se nia mai nakonu no fila mamuk, ha’u hanoin nia presu bele estavel hela. Mas se nia mai maka kontentór ne’e 50% de’it la bele kobre nia kustu operasionál mai husi estranjeiru no fila fali ba estranjeiru. nia iha posibilidade atu hasa’e kustu hodi bele kobre nia operasionál,”  Lourenço de Oliveira hateten hodi responde Hatutan.com iha Díli, foin lalais.

Iha situasaun global pandemia COVID-19 ne’e, Lourenço de Olivera, haree katak ba  implikasaun maka’as tebes tanba ema hotu labele book an,  entaun merkadu ne’e la funsiona.

Nia hatutan, se merkadu la funsiona maka’as oinsá maka sasán importadór sira nian menus para bele garante katak ró ida mai hosi estranjeiru ne’e tula kontentór nakonu. Ho nune’e, nia kustu operasionál hosi Indonézia, Australia ka Singapura mai Timor-Leste labele kobre.

APORTIL labele halo intervensaun

Advertisement

Prezidente APORTIL, Flavio Cardoso Neves, responde Hatutan.com, kona-ba kustu  transportasaun ne’ebé hasae hosi ajénsia navegasaun MERATUS ne’e hateten, APORTIL laiha intervensaun ho folin kontentór tanba laiha kbiit atu kontrola folin. Basá, ida-ne’e halai liubá negósiu  entre ajénsia navegasaun ho ró-na’in hamutuk ho kompañia importadór sira.

”Ita laiha kbiit no lei ruma la fó espasu atu ita kontrola folin kontentór nian ne’ebé hetan kontratu direita husi kompañia importadór sira ho ajénsia navegasaun ne’ebé iha.” Flavio Cardoso Neves hateten iha nia servisu fatin, Portu Díli.

Prezidente APORTIL, Flavio Cardoso Neves. Foto/Hatutan.com

Maske APORTIL  laiha kbiit atu kontrola folin kontentór ka shipping rates  maibé Flavio Cardoso Neves husu ajénsia navegasaun sira ne’ebé rejistu iha APORTIL atu servisu ho seriedade no tau folin ne’ebé razoavel, atu nune’e, labale implika ba folin sasán iha merkadu Timor-Leste.

Ba oin APORTIL  sei tau mós atensaun ba preokupasaun ne’ebé importadór iha, nune’e ajénsia hotu labele manipula kustu transpota kontentór tuir hakarak, maibé tenke bazeia ba baze legal ruma.

“Ha’u hanoin ba oin APORTIL mós sei hare asuntu ne’e, la’ós ita atu intervene maibé ita hakarak rekomenda ba ajénsia sira atu bele halo servisu ida ho normal. Labele tuir de’it sira nia hakarak. Tamba ne’e, ita husu atu ajénsia sira ne’e servisu ho onestidade, fuan boot tanba nasaun agora enfrenta hela situasaun difisil ida liga ho pandemia global COVID-19,”  Flavio tenik.

APORTIL nia knar mak oinsá fasilita atividade navegasaun husi ajénsia ne’ebé iha no nafatin fasilita hodi fó solusaun ne’ebé di’ak.

Advertisement

APORTIL mós órgaun reguladór ne’ebé atu regula ajénsia sira nia kontratu ho kompañia importadór. APORTIL  iha de’it kontrolu ba taxa ka demurrage fees, ró atraka no servisu administrasaun sira ne’ebé liga ho lisensiamentu ba sasán tama-mai.

Durante ne’e APORTIL  la regula kona-ba kontratu entre kompañia importadór ho ajénsia sira liga ho kustu transporta kontentór,  maibé  APORTIL  aplika presu ba ró ne’ebé atraka iha Portu Díli bazeia ba dekretu lei númeru 19/2003.

Kada ró ne’ebé atraka iha Portu Díli ita bele kobre taxa (demurrage fees) entre $20.000 to’o iha a $60,000 depende ba  durasaun ró nia atraka iha portu.

Dezde APORTIL harii iha 2003 tuir dekretu lei nú. 03/2003, seidauk hasae folin ba taxa ka demurrage fees tanba ne’e, Flavio Cardoso Neves, propoin ba  ajénsia sira tenke tetu molok foti desizaun ruma hodi hasae kustu transporte kontentór hosi rai-li’ur tama Timor-Leste.

Atividade iha Portu Díli tuun 25%

Advertisement

Portu Díli. Foto/Espesiál

Pandemia global COVID-19 lori mos implikasaun negativu ba atividade iha Portu Díli. Tuir dadus hosi APORTIL katak iha 2020-2021 atividade iha Portu Díli tuun 25%.

Hosi fulan-Janeiru to’o fulan-Abríl 2021 total kontentór 15,017 iha posibilidade aumenta maibé nia kuantidade sei tun tanba kauza hosi COVID-19.  

Prezidente APORTIL, Flavio Cardoso Neves, informa durante Timor-Leste enfrenta COVID-19 atividade navegasaun iha Portu Díli lao nafatin, maske movimentu operasaun ró ne’ebé lori cargo jerál no kontentór-sira tun kauza husi nasaun barak ne’ebé aplika lockdown tanba afeta direita ba pandemia COVID-19.

Maske too oras ne’e Timor-Leste sei nafatin iha situasaun serka sanitaria atividade iha portu nafatin lao normal bazeia ba ezijénsia husi públiku. Movimentu hirak ne’e nafatin la’o maibé nafatin kumpre protokolu saúde ne’ebé Organizasaun Mundiál Saúde (OMS) no Ministériu Saúde rekomenda.

Antes COVI-19 tama iha Timor-Leste kada fulan APORTIL rejista Ró ne’ebé lori cargo  tama iha Timor-Leste iha 10-resin hosi ajénsia sira hodi supply sasán nesesidade báziku sira, hahán inklui mós sasán konstrusaun nian, karreta, motoriza, no ekipamentu eletróniku sira hamutuk ho material nesesidade seluk ne’ebé kompañia importadór sira hatama.

Dadus APORTIL nian mós  hatudu katak movimentasaun ró sira ho cargo hosi li’ur, iha tinan kotuk cargo jerál no kontentór ne’ebé iha, tun 3,251 ba 2,000-resin de’it. Dadus  ida-ne’e entre fulan-Janeiru mai fulan-Marsu 2020 uainhira hahú enfrenta COVID-19.

Advertisement

Total kontentór iha fim do ano 2020 hamutuk iha 45,600 ne’ebé APORTIL rejista no maioria husi kontentór sira ne’e tula sasán nesesidade bázika.

Ajénsia sira ne’ebé rejistu iha APORTIL hamutuk 24 no hosi ajénsia sira-ne’e iha balun halo atividade iha área importasaun ba nesesidade báziku liga ho alimentasaun, sasán eletróniku, karreta, motor, kombustivel no material konstrusaun sira. Ajénsia hirak ne’e nia servisu depende ba nesesidade husi kompañia importadór nian.

Haree ba servisu maritime ne’ebé iha, ajénsia navegasaun sira kuaze halo nafatin sira nia servisu iha tempu pandemia ida ne’e lori benefísiu boot ba Estadu Timor-Leste tanba la fó impaktu ba reseita ne’ebé APORTIL hatama ba Estadu maske atividade navegasaun nian iha Portu Díli tun ka la normal.

Retornu ne’ebé Estadu hetan husi Portu Dili kobre mós taxa demurrage cargo jerál inklui kontentór sira ne’ebé iha, la inklui ho ró pasajeiru ne’eb’e Timor-Leste iha.

”Reseita ne’ebé ita hatama ba estadu to’o oras ne’e normal hela. oras ne’e ita iha millaun $2,5 ne’ebé tama ona ba kofre Estadu no ita iha esperansa atu uainhira ita to’o ba iha tinan ne’e nia rohan ita bele atinzi millaun $3 to’o milaun $ 3,5. Reseita sira ne’e la inklui ho retornu husi  berlin Nakroma tanba  avalia hela,” Flavio Cardoso Neves hateten.

Advertisement

TL seidauk rejistu nia bandeira rasik

Timor-Leste seidauk bele rejistu ho bandeira rasik iha IMO. Ró Nakroma rejistu uza bandeira Indonézia. Foto/Espesiál

Dezde Timor-Leste restaura nia ukun an iha 20 maiu 2002 to’o mai agora (2021) seidauk iha esforsu hosi Governu liuliu Ministériu kompetente atu oinsá maka rejistu Timor nia bandeira rasik iha IMO (International Maritime Organization).

“Se ita dehan nasaun ne’e atu ba oin, ita mós tenke kria buat  prinsipál tolu; ida maka instituisaun finanseiru (banku), navegasaun nasionál ho nasionál aero. Buat  tolu ne’e hanesan uat ka urat nadi nasaun ida atu lao ba oin. Ita haree dezde ita ukun an 2002 to’o 2021 ne’e, ita laiha rejistu ró-ahi nian  iha IMO. Oinsá maka ita sosa ró-ahi ida rejistu  ho bandeira RDTL para ita  bele halo navegasaun ba rai-li’ur. Agora ita laiha rejistu (laiha bandeira), ita tenke rejistu ema nian bandeira,” Lourenço de Oliveira, nudár na’in ba ró Atauro Express hateten.

Diretór Jerál Aero Dili  hateten,  kona-ba aviasaun nian Timor-Leste rejistu ona iha International Civil Aviation Organization (ICAO) ho kódigu nasaun  4W (4W-AAA to’o 4W-ZZZ). Ho nune’e, Timor-Leste bele ona no setór privadu nasionál bele hanoin investe iha  nasionál aero. Nune’e, Lourença rasik investe hodi halo ona operasaun aero Dili.

Kona-ba navegasaun nian dezde kedas 2004, Lourença de Oliveira sosa ró Atauro Express  hala’o navegasaun. Ironia maka Lourenço uza hela bandeira rai-li’ur tanba bandeira Timor  seidauk bele rejistu iha IMO.

“Ita nia ró ida Nakroma la’o ne’e mós uza hela Indonézia rejista bandeira iha IMO,” Lourenço fó sasin. Ró sira hanesan Nakroma, Atauro Express tau hela bandeira Timor iha ró, mas rejistu legálmente iha IMO seidauk bele.

Advertisement

“Se ita hakarak sasán sira esportasaun nian baratu iha merkadu nasionál, tenke iha navegasaun nasionál. Ita tenke iha rasik para ita bele kompete. Ezemplu, ema dehan Timor la iha kapasidade, mas imi haree krize ida agora COVID-19 ne’e so Timoroan maka bele charter ka aluga aviaun. Tanba ne’e maka reguladór sira  tenke iha kapasidade jere sasán sira ne’e,” Lourenço tenik.

Nia husu atu Governu kria polítika nasionál ne’e se bele halo atu fó benefísiu Timoroan, labele fó oportunidade ba ema estranjeiru atu hetan lukru boot iha Timor.

Daudaun ne’e Lourenço mós aluga hela Bintang Samudra 8 hodi transporta nia rai-hein hosi Díli ba Atauro. Maibé ajuda mós transporta material RAEOA-ZEESM nian tuir pedidu autoridade RAEOA-ZEESM.

“Kuarta ne’e, ha’u nia kontratu ho ró Bintang Samudra 8 termina ona no laiha tan pedidu hosi Governu no parte relevante sira atu utiliza ró ne’e substitui halo operasaun no ajuda cargo Oé-Cusse no Atauro, ha’u haruka fila tanba laiha ona kbiit atu sustenta nesesidade operasionál no manutensaun,” Lourenço de Oliveira tenik. (bit)

  

Advertisement

 

Kontinua Le'e
Advertisement
Hakarak Hato'o Komentariu?

Husik Hela Komentariu

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Ekonomia

Ekipa Konjunta Seidauk Rekolla Ice Cream “Foer” iha Loja Sira Tanba Relatóriu Tarde no Falta Rekursu

Published

on

Hatutan.com, (18 Abríl 2024), Díli— To’o oras ne’e ekipa konjunta seidauk bele tun ba terrenu hodi rekolla ice cream ho marka CYC ne’ebé konsidera foer no sirkula iha loja sira iha Dili laran inklui munisipiu, tanba prodús relatóriu kleur no mós falta transporte ho rekursu umanu.

(more…)

Kontinua Le'e

Ekonomia

CCI-TL Preokupa Foos Subsídiu Fa’an iha NTT, Governu Seidauk iha Informasaun

Published

on

Hatutan.com, (17 Abríl 2024), Díli— Câmara Comercio Indústria Timor-Leste (CCI-TL) preokupa ho foos subsídiu ne’ebé kamioneta sira tula hosi Timor-Leste (TL) no lori sai bá fa’an iha Provínsia Nusa Tenggara Timur (NTT), Repúblika Indonézia (RI).

(more…)

Kontinua Le'e

Ekonomia

CCI-TL Laiha Kompeténsia Hatun Folin Foos

Published

on

Hatutan.com, (16 Abríl 2024), Díli Câmara Comercio Indústria Timor-Leste (CCI-TL) laiha kompeténsia atu hatun folin foos ne’ebé oras ne’e kontinua sai preokupasaun povu Timor-Leste no mundu.

(more…)

Kontinua Le'e
Advertisement

Trending