Connect with us
Pakote Ahi

Polítika

Polémika Eleisaun Komissáriu CAC, PN Inisia Lei Kuórum no Espera Ramos-Horta Promulga

Published

on

Hatutan.com, (24 Marsu 2023), Díli—Meza Parlamentu Nasionál (PN) ajenda ona data eleisaun bá Komissáriu Comissão Anti Corrupção (CAC) nian dala tolu, maibé la konsege realiza tanba iha sala plenária deputadu sira la prienxe 49, ekuantu rekezitu atu hala’o eleisaun nesesita deputadu mínimu 49 no másimu 50.

Prezidente Parlamentu Nasionál, Aniceto Guterres.

Iha sala plenária deputadu la to’o na’in 49 tanba deputadu sira bankada opozisaun sempre auzénsia ho razaun la konkorda proposta rezolusaun Governu nian hodi propoin eis Prokuradór Jerál Repúblika (PGR-sigla portugés), José Ximenes bá Komisáriu CAC ne’ebé atualmente hanesan assessór legál ba Primeiru Ministru (PM), Taur Matan Ruak.

Lee Mós: PN Re-ajenda Eleisaun Bá Komissáriu CAC Iha 20 Marsu

Tanba ne’e maka, Prezidente Parlamentu Nasionál (PPN) Aniceto Guterres dehan, meza tenke inisia duni hodi halo alterasaun kuórum ne’ebé Parlamentu tenta atu muda daudaun ne’e maski seidauk sai Lei maibé sei iha prosesu inisia nia laran.

Advertisement

“Plenária tenke aprova Lei ne’e, ida inisiativa foun ne’e depois Prezidente Repúblika promulga, sai tiha ona Lei hafoin bele la’o tuir ida-ne’e,” Aniceto Guterres hateten iha PN, Kuarta (22/03/2023).

Bainhira Prezidente Repúblika promulga ona Lei ne’e maka Meza Parlamentu Nasionál (PN) sei re-ajenda eleisaun bá Komissáriu Comissão Anti Corrupção (CAC) nian.

Iha loron 23 fulan Marsu 2023 baixa bá Komisaun A Assuntu sira Konstitusionál no Justisa, atu halo apresiasaun, alterasaun bá kuórum funsionamentu.

“Projetu de Lei iha tiha ona, bá alterasaun ida-ne’e. Sé ohin ka aban baixa, semana oin ami bele diskute, ami bele aprova ona alterasaun. Ho ida-ne’e, sé Prezidente Repúblika promulga, ami hahú hikas prosesu hili komissáriu foun tuir Lei foun ne’e,” Aniceto Guterres hateten.

Lei foun ne’e Deputadu sira la muda buat seluk maibé muda de’it ninia kuórum funsionamentu nian atu bele hili ka halo eleisaun. Sé uluk Lei ne’e dehan presiza mínimu ho deputadu 49, agora presiza de’it maioria.

Advertisement

“Iha inisiativa foun bá revizaun ne’e atu maiória absoluta de’it bele halo ona eleisaun no la presiza hein to’o 49 deputadus. Sé la’e órgaun Estadu sira la funsiona tanba bankada balun, tanba iha interese partidária,” Aniceto Guterres hateten tán.

Bainhira meza ajenda atu hili komisáriu CAC nian, deputadu sira lakohi marka prezensa. Loron tomak, sesaun plenária tomak, la’ós ajenda ida hili komissáriu nian de’it, ajenda sira seluk mós deputadu opozisaun sira la tama hotu.

“Klaru ne’e falta ka boikota. Loloos labele hanesan ne’e. Ho razaun ida-ne’e maka parese deputadu sira agora hola inisiativa halo revizaun, entaun dezde iha ona maioria absoluta prezentes, bele halo ona eleisaun bá komisáriu CAC,” nia hateten.

Hatán kona-bá PN sei trata Lei ne’e ho karákter urjente ka la’e, Aniceto dehan la urjente maibé iha dalan barak. Tanba rejimentu fó dalan atu bele trata lalais. Maibé, fiar ka la’e PR sei promulga alterasaun Lei foun ne’e nia dehan Prezidente mak hatene.

“Prezidente mak hatene. Sé sente dehan ida-ne’e bá interesse Estadu, tenke la’o, Promulga. La promulga, prontu Estadu tomak assume situasaun ida ne’ebé komissáriu mandatu laiha ona. Nia laiha poder atu halo investigasaun efetivu tanba komisáriu atuál ninia lejitimidade, legalidade iha hela kestaun,” Aniceto subliña.

Advertisement

Maski Sérgio Hornai sei Komisáriu CAC nian, maibé nia laiha ona lejitimidades. Nia halo fali buat ruma entidade seluk bele kestiona ninia kompeténsia atu bá investiga kazu ruma.

Kona-bá alterasaun bá maioria absoluta ne’e, deputadu prezente na’in-hira, Aniceto dehan laiha kuórum espesífiku. Sé nia maiória absoluta ona nú-mínimu maiória absoluta ida tenke iha. Maibé sé laiha maiória absoluta halo nusá mak hetan maioria absoluta.

“Sé maiória absoluta ne’e 33 deputadus. Deliberasaun 33 mínimu. Klaru tenke iha 33. Maiória absoluta mak ne’e ona. Ne’e bele 33, bele 34, bele 35 basta. Sé 33 labele, ida seluk vota kontra depois komisáriu la liu tanba maiória absoluta atu hili ne’e passa ne’e mak 33. 50+1  ita-nia lójika matemátika,” Deputadu Aniceto hateten.

Maske nune’e, PPN Aniceto dehan bá kestaun ida-ne’e sira sei ko’alia bá malu internalmente iha konferénsia líder bankada sira tanba ne’e sira-ninia problema internu, liu-liu entendimentu sira ne’e, nia rasik sempre fó dalan bá bankada sira atu bele iha entendimentu.

Hatán kona-bá inisiativa meza Parlamentu nian ne’ebé atu hahú halo alterasaun bá Lei kuórum ne’e, bankada CNRT liuhosi Deputada Carmelita Moniz dehan, ne’e konforme sira-nia hakarak tanba sira iha maiória.

Advertisement

“Sira halo de’it bá. Ita hothotu halo prosesu normál. Tanba saida mak ita tau três quatro ne’e, tanba ita tenke hili ema ne’ebé iha lejitimidade politika forte. Tanba ida-ne’e atu haree iha kredibilidade iha lejitimidade politika ida ne’ebé forte nune’e nia assume kargu ne’e nakonu ho imparsialidade ho independénsia hodi haree bá kazu korrupsaun,” deputada Carmelita hateten.

Bankada CNRT mós lakohi atu partisipa hotu iha prosesu alterasaun lei kuórum ne’e tanba bankada Governu maioria hela.

CNRT lakohi enfrakeza instituisaun ida ne’ebé mak tenke garante nia independénsia ho nia imparsialidade.

“Kuandu bá alterasaun, sira halo bá. Sira iha maioria no sira bele halo bá tanba ami lakohi politiza no ami lakohi enfrakeza. Ida ne’e mak espíritu partidu CNRT nian ne’ebé transforma mai ami, iha bankada CNRT,” deputada Carmelita esplika.

Komissáriu CAC, Sérgio Hornai eleitu iha 2019 no posse iha loron 21 fulan-Janeiru 2019 bá mandatu tinan-haat (4) no termina iha loron 21 fulan-Janeiru 2023.

Advertisement

Ho mandatu ne’ebé konklui ona ne’e, Kuarta 25 fulan-Janeiru 2023, Governu liuhosi sorumutu iha Konsellu Ministru, aprova tiha ona projetu proposta rezolusaun Governu nian hodi propoin eis Prokuradór Jerál Repúblika (PGR-sigla portugés), José Ximenes bá Komisáriu CAC.

Projetu proposta rezolusaun ida-ne’e aprezenta hosi Primeiru Ministru (PM), Taur Matan Ruak, bá dezignasaun hosi Komisáriu CAC, bá mandatu tinan-haat, tuir rejime eskluzividade no foin lalais, Governu aprezenta ona bá PN hodi bele halo votasaun bá kandidatu ne’ebé Governu rasik propoin tiha ona.

Jornalista: Rogério Pereira Cárceres

Advertisement
Kontinua Le'e
Advertisement
Hakarak Hato'o Komentariu?

Husik Hela Komentariu

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Polítika

CNRT-FRETILIN “Hakarak Trava” Servisu CAC

Published

on

Hatutan.com, (19 Marsu 2024), Díli— Bankada KHUNTO iha Parlamentu Nasionál (PN) preokupa no konsidera bankada boot rua hanesan CNRT ho FRETILIN mak hakarak atu trava servisu Comissão Anti Corrupção (CAC), nune’e to’o agora laiha entendimentu ruma bá eleisaun komissáriu foun.

(more…)

Kontinua Le'e

Polítika

PN Husu Governu Redús Viazen bá Estranjeiru

Published

on

Hatutan.com, (19 Marsu 2024), Díli—Parlamentu Nasionál (PN) liu hosi deputadu Patrocinio Fernandes, husu membru Governu sira atu redús viazen bá rai-liur tanba problema iha rai laran sei barak no presiza tebes atu rezolve.

(more…)

Kontinua Le'e

Polítika

Líder Bankada Sira Promete-tán Halo Eleisaun bá Komissáriu CAC iha 19 Marsu

Published

on

Hatutan.com, (14 Marsu 2024), Díli—Reuniaun líder bankada sira iha Kinta 14 Marsu lidera hosi Prezidente Parlamentu Nasionál, Maria Fernanda Lay no partisipa hosi Vise-Ministru Asuntu Parlamentár Adérito da Costa Hugo, deside no promete tán atu tau fila-fali ajenda eleisaun komissáriu Comissão Anti-Corrupção (CAC) iha Tersa (19/03/2024).

(more…)

Kontinua Le'e

Trending