Connect with us
Pakote Ahi

Justisa & Krime

73% Ema Ne’ebé Kaer Ukun “Prátika Korrupsaun”, Fidelis Dehan Bele Loos no Bele Sala

Published

on

Hatutan.com, (01 Marsu 2023), Dili—Ministru Prezidénsia Konsellu Ministru (MPKM), Fidelis Manuel Leite Magalhães konsidera, relatóriu prelimináriu hosi Comissão Anti Corrupção (CAC) ne’ebé dehan katak, 73% ema ne’ebé kaer ukun ‘prátika korrupsaun, ne’e bele loos no bele sala tanba  ida ne’e hanesan persepsaun de’it hosi públiku.

“Persepsaun públiku ne’e bele loos no bele sala. Públiku iha direitu bá saida de’it atu hanoin kona-bá ninia governante sira. Maibé ida ne’e persepsaun,” Fidelis Manuel Leite Magalhães, hateten hafoin sorumutu Konsellu Ministru ordináriu iha Palásiu Governu Díli, Kuarta (01/03/2023).

Lee Mós: 73% Ema Ne’ebé Kaer Ukun “Pratika Korrupsaun”

Advertisement

Maski relatóriu CAC nian hatudu nune’e, maibé Fidelis sita persepsaun hosi Transparency International (TI) hatudu katak, Timor-Leste iha konfiansa ne’ebé boot hosi nia sidadaun sira katak, governasaun ne’e sempre kontra korrupsaun.

Rezultadu hosi transparency international indeks ne’e, Fidelis fiar katak organizasaun Timoroan sira barak mós hola parte iha sira-ninian chapter, sira-ninia serbisu iha Timor.

Iha 22 fevereiru 2023, TL iha corruption perception indeks hetan aumenta ne’ebé boot, melloramentu haksoit iha eskada 12, hosi tinan 2013 to’o 2022.

Ida-ne’e hatudu katak, TL nasaun ida ne’ebé sai nu’udár membru korruptu ida iha ninia rejiaun, no ninia populasaun fiar katak, ninia governante sira menus korruptu.

“La’os hanesan buat ne’ebé mak ohin ita hato’o. Ho ida-ne’e ha’u la hatene detallu CAC nian ne’e, loos ka la’e, ita mak dehan ka maibé ha’u lakohi ko’alia, labele sita dehan ha’u responde bá CAC, ha’u hatán maun ninia pergunta de’it. Atu dehan de’it katak, dezde Oitavu-Governu iha ninia governasaun to’o agora, persepsaun hosi sidadaun kona-bá korrupsaun iha governasaun, di’ak liu dook no mellora bá bebeik no hatudu katak, governu ninia kompromísiu sira kontra korrupsaun, forte liu kompara ho governasaun sira anteriór,” Fidelis Magalhães hateten.

Advertisement

Hatán kona-bá esforsu konkreta Governu nian atu bele serbisu hamutuk ho CAC hodi luta bá kombate korrupsaun iha TL, Fidelis dehan, primeiru maka Lei sira Anti Korrupsaun ne’e la pasa, sein governu.

Governu mak halo passa, plataforma mak halo passa, ne’ebé tenke klaru. Alende ne’e, Primeiru Ministru, Taur Matan Ruak mós nunka halo intervensaun krítika sira bá akuzasaun sira ka serbisu sira ne’ebé mak órgaun sira bá krime nian.

Bainhira instituisaun sira ne’e halo sira nian serbisu, governu respeita, governu koolabora ho sira, no governu nunka impede sira.

Hirak ne’e Fidelis hanoin katak nia rasik hola parte dala-barak ona iha inisiativa sira ne’ebé mak CAC rasik halo no sosiedade sívil halo, kona-bá matéria ida-ne’e, kombate korrupsaun nian.

Iha Lei sira bá reforma iha administrasaun públika nian, melloramentu bá Lei Aprovizionamentu, programa reforma administrasaun públika, trata, ne’ebé mak hosi Prezidensia Konsellu Ministru, nomós Lei Aprovizionamentu ne’ebé mak Ministériu Finansas halo.

Advertisement

Diskusaun sira kona-bá jestaun nian, ne’ebé Governu mak halo, envolve mós ANAPMA, Orsamentu Jerál Estadu nian, no tipu orsamentu bá lei orsamentu nian, partisipasaun sosiedade sívil sira nian, nakloke.

Média ka jornalista sira nia partisipasaun iha espasu públiku iha governasaun, mai iha Konsellu Ministru, mai iha governu ne’e, laiha ema ida mak trava jornalista sira, la’ós hanesan iha fatin seluk.

“Ita hotu serbisu hamutuk. Hirak ne’e hatudu kompromísiu, melloramentu ne’ebé mak governu ida halo, atu ita iha abertura no iha prestasaun de konta hodi halo di’ak liu, ita-ninia esforsu atu kontra korrupsaun,” Fidelis subliña.

Esforsu ida-ne’e, esforsu tinan naruk nian ne’ebé mak presiza hotu-hotu atu serbisu hamutuk iha komponente prevensaun, tau edukasaun sira, ida-ne’e mós importante.

Arsénio Bano Seidauk Haree Rezultadu Peskiza CAC

Advertisement

Iha fatin hanesan, Perzidente Autoridade Rejiaun Administrativa Espesiál Oecusse Ambeno (RAEOA), Arsénio Paixão Bano dehan, maske iha CAC nia relatóriu ne’e hateten Autoridade RAEOA mak ho 11% ukun-na’in halo korrupsaun, maibé realidade buat-hotu la’o tuir prosesu tenderizasaun.

“Ha’u seidauk rona informasaun ne’e, ha’u labele fó komentáriu. Iha ne’ebá ne’e sasán hotu-hotu, Prezidente la fó de’it. Tuir tenderizasaun. Ne’e la’ós Prezidente nia sasán, nia osan. Rekezitus, rekerimentu iha, ema hotu-hotu tenke tuir tenderizasaun. Depois, iha RAOEA ne’e ida ne’e mak prátika,” Arsénio Bano hateten.

Arsenío mós dehan katak, bainhira iha buar ruma karik, nia mós simu komplein, halo investigasaun no simu mós karta pedidu hosi CAC, kona-bá dokumentus ruma iha ne’ebá maibé durante ne’e CAC la fó.

“Iha ne’ebá ne’e, ami koopera. Tanba ita hakarak ne’e transparánsia, akontabilidade. Ha’u atu dehan de’it, rezultadu peskiza ne’e ha’u seidauk haree,” Arsénio Bano hateten.

Jornalista: Rogério Pereira Cárceres

Advertisement

Kontinua Le'e
Advertisement
Hakarak Hato'o Komentariu?

Husik Hela Komentariu

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Justisa & Krime

Xanana Enkoraza PCIC Servisu Onestu no Profisionál, Koopera ho PNTL-SNI

Published

on

Hatutan.com, (14 Maiu 2024), Díli Primeiru-Ministru (PM), Kay Rala Xanana Gusmão husu bá instituisaun Polísia Sientífika Investigasaun Kriminál (PCIC, sigla portugés) atu servisu ho onestu no profisionál.

(more…)

Kontinua Le'e

Justisa & Krime

Reforma Estrutura Lei Ne’ebé La Kompativel Bá PCIC no Iha Ona Relatóriu Reforma Justisa

Published

on

Hatutan.com, (14 Maiu 2024), Díli-Iha serimónia pose bá membru IX Governu Konstitusionál nian, Sábadu 01 fulan-Jullu 2023, Primeiru Ministru, Kay Rala Xanana Gusmão  deklara no kompromete halo re-estruturasaun bá Polísia Sientífika Investigasaun Kriminál (PCIC,sigla portugés) tanba la hatudu liu integridade no profisionalizmu.

(more…)

Kontinua Le'e

Justisa & Krime

Candice Teves Husu Estadu TL Salva Nia Kaben Fujitivu Arnolf Teves

Published

on

Hatutan.com, (12 Maiu 2024), DíliCandice Teves husu Estadu Timor-Leste (TL) atu salva nia kaben Fujitivu Arnolf Teves Jr hodi aseita no aprova pedidu aziliu politiku ne’ebé fujitivu ne’e husu.

(more…)

Kontinua Le'e
Advertisement

Trending